Hur sorterar jag matavfall?

Visste du att...

... påsen för matavfall är gjort av speciellt sorts papper som andas? Det gör att luften kan cirkulera genom papperspåsen och fukten från matavfallet avdunstar.

... resterna efter att matavfallet har rötats till biogas är väldigt näringsrik? Resterna kallas rötslam och används som gödsel på åkermark. På så vis sluter vi kretsloppet om och om igen.

... anledningen till att vi samlar in matavfall i papperspåse är för att kunna använda rötslammet som gödsel? Rötslammet är certifierat och för att uppfylla den kontrolleras bland annat halterna av plast, eftersom det inte får spridas på åkrarna. 

... papperspåsen aldrig ska ställas i en tät sophink? Då luftas inte påsen vilket gör att matavfallet blir fuktigt och börjar lukta. För att papperspåsen ska fungera på bästa sätt är det viktigt att att alltid ställa den i den gröna påshållaren.

Det här får du lägga i papperspåsen för matavfall:

  • råa eller tillagade matrester av till exempel grönsaker, frukt, ägg, mjöl, fisk, fågel och kött, även kotlettben, kycklingben och liknande
  • skal från frukt, grönsaker, skaldjur
  • bröd, kex, kakor och bullar
  • choklad och annat godis
  • såser och pulver, mjöl
  • hushållspapper
  • kaffesump, kaffefilter och tepåsar
  • jäst
  • växtdelar, till exempel snittblommor och blad från krukväxter, men inte jord och växtstammar
  • kärnor och nötskal, till exempel avokado, oliver och liknande
  • papperspåsen för matavfall.

Det här får du lägga i restavfallet, det vill säga de vanliga soporna:

  • kattsand
  • matavfall med förpackningen kvar, till exempel plast runt gurka och sallad
  • jord, lecakulor, sjösten eller liknande från krukväxter
  • trädgårdsavfall
  • tuggummi
  • blöjor och bindor
  • tepåsar av nylon
  • hår
  • hundbajs
  • snus
  • färgat papper, till exempel servetter.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 30 augusti 2017
Bygga och bo