Likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling

Inledning

Syftet med likabehandlingsarbetet är att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett förebyggande och målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter. Rektor för respektive enhet är ansvarig för likabehandlingsarbetet.

Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800, 6 kapitlet) är de två regelverk som styr likabehandlingsarbetet i skolan. I dessa två lagar poängteras att man inte behöver ha som avsikt att kränka någon – det är hur eleven som blir utsatt uppfattar handlingen som avgör om det är en kränkning.

Vision

Såväl elever som personal ska känna trygghet, trivsel och gemenskap. Ingen person ska bli utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling.

Likabehandlingsteam

Likabehandlingsteamets funktion är att utifrån likabehandlingsplanen hantera enskilda ärenden. Det är till någon i teamet som elever och personal vänder sig för att få hjälp.

Rektor sammankallar teamet för enheten vid behov.

Teamet består av:

  • Rektor
  • Skolkurator
  • Skolsköterska

Lagändring i diskrimineringslagen (2008:567) sedan januari 2017

De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas fortlöpande i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg:

  1. Undersöka om det finns risker för diskriminering – inklusive trakasserier och sexuella trakasserier – eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter
  2. Analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts
  3. Åtgärda – genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter
  4. Följa upp och utvärdera arbetet

Samt ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Likabehandlingsplan brödbild LikabehandlingKungsmad

Kartläggning och nulägesanalys

Organisationsnivå:

  • Skyddsronder genomförs varje termin tillsammans med elevskyddsombuden.
  • Varannan vecka träffas elevhälsoteamet för enheten.

Gruppnivå:

  • Vid varje klassråd ska den fysiska och psykosociala arbetsmiljön diskuteras. Protokollet ska lämnas till rektor.
  • På mentorsträffar/klassträffar och lektioner kan lärare och elever arbeta konkret med likabehandlingsarbetet.

Individnivå:

  • Vid utvecklingssamtalet tar mentor upp frågor angående trygghet och trivsel på skolan.
  • Likabehandlingsteamet arbetar med att sätta in rätt insatser för enskilda elever.
  • När personal uppmärksammar eller får kännedom om att någon utsätts för trakasserier eller kränkningar är den skyldig att ingripa själv eller be om hjälp. Vederbörande skriver en incidentrapport som lämnas till rektor som vidarebefordrar den till skyddskommittén och rapporterar till Prevnet, kommunens skaderapporteringssystem.
  • Rektor avgör om händelsen behöver utredas ytterligare av Likabehandlingsteamet eller om den kan anses vara åtgärdad.


Enhet 1
Rektor Martin Wikerstål

  • Fordons- och transportprogrammet
  • Industritekniska programmet

Enhet 2
Rektor Marcus Johansson

  • Handels- och administrationsprogrammet
  • Hantverksprogrammet
  • Hotell- och turismprogrammet

Enhet 3
Rektor Marie Martinsson

  • Språkintroduktionsprogrammet

Enhet 4
Rektor Staffan Johnson

Gymnasiesärskolan

  • Programmet för administration, handel och varuhantering
  • Programmet för fordonsvård och godshantering
  • Programmet för hotell restaurang och bageri
  • Individuellt program

Enhet 5
Rektor Johan Krantz

  • Bygg- och anläggningsprogrammet

Enhet 6
Rektor Andreas Söderqvist

  • Estetiska programmet
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Enhet 7
Rektor Hanna Höckert

  • Samhällsvetenskapsprogrammet

Förebyggande arbete

  • Mentor informerar elever om att de aldrig ska acceptera trakasserier eller annan kränkning.
  • Elevhälsan kan tillhandahålla klassenkäter för kartläggning av klimatet i skolan.
  • Samtliga elever erbjuds hälsosamtal hos skolsköterskan under åk.1.
  • Under mentorsutbildning får personalen information/utbildning i frågor rörande likabehandlingsplanen. Skolkuratorn gör en kartläggning av hur det ser ut inom enheten. Utifrån det som framkommit i kartläggningen och i samband med fokusgrupper bedrivs likabehandlingsarbetet.
  • I samband med att eleverna får behörighet till Doris, skolans databaserade interna kommunikationssystem, får de ta del av den datapolicy som gäller.
  • Varje år utbildas elevskyddsombuden i lagstiftning m.m.
  • Skyddsronder genomförs varje termin med elevskyddsombuden.


Vid trakasserier/ kränkande behandling mellan elever

Utredning

Rektor fördelar arbetet i likabehandlingsteamet och beslutar om det ska öppnas en utredning. Information samlas in för att kunna avgöra vilken form av kränkning det rör sig om, omfattningen och vilka som har varit inblandade. Den/de som varit/är utsatta informeras av skolans personal om vilka insatser som anses lämpliga och tillfrågas om likabehandlingsteamet får vidta åtgärder. Om godkännande inte ges får rektor avgöra om det finns anledning att agera i alla fall och i så fall motivera väl varför.

Åtgärder

Rektor och en från likabehandlingsteamet genomför samtal med berörda elever, en i taget, ingen får ha kontakt med övriga inblandade förrän samtliga samtal är genomförda. Samtalen utförs så snabbt som möjligt och är oförberedda för den/de som utfört kränkningen. Om det finns en tydlig ledare ska det första samtalet hållas med hen. Samtliga inblandade får stöd av den personal som står närmast. Under samtalet informeras den utpekade om vad som framkommit. Hen tillfrågas om vad den kommer att göra för att kränkningarna ska upphöra.
Rektor informerar vårdnadshavare till elever som är under 18 år. Eleven får själv avgöra om den vill berätta för sina föräldrar innan personal från skolan hör av sig. Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar. Skolans personal håller kontinuerlig kontakt med samtliga parter tills kränkningarna upphört. Om kränkningarna fortsätter kan åtgärder som skriftlig varning, avstängning och/eller polisanmälan bli aktuell. Beslut fattas av rektor.
Alla åtgärder dokumenteras.

Uppföljning

Cirka en månad efter att åtgärderna avslutats hålls enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Om det konstateras att trakasserier eller annan kränkande behandling ej upphört hålls ytterligare samtal och då även tillsammans med föräldrar. Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt. Åtgärder som kan bli aktuella se ovan.
Rektor avgör om fallet ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Incidentrapport och all dokumentation i ärendet ska förvaras i elevakten. Är det flera elever inblandade, måste dokumentationen finnas i varje elevakt. Avsteg från ovanstående kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Denna bedömning görs av rektor. Alternativa åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. klassamtal. Beslut om alternativa tillvägagångssätt tas efter inhämtning av information.

Vid diskriminering eller annan kränkande behandling, personal – elev

Utredning

Rektor ansvarar för utredning. Information samlas in för att kunna avgöra om det rör sig om diskriminering, kränkande behandling eller en konflikt. Vid diskriminering eller kränkande behandling vidtas åtgärder enligt lika-behandlingsplanen.
Utredningen dokumenteras av rektor.

Åtgärder

Konstateras diskriminering eller kränkande behandling kontaktas föräldrarna till inblandade elever som ej fyllt 18 år. Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar.
Rektor genomför enskilda samtal med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektor kontaktar någon från elevhälsan om eleven behöver stöd.
Alla åtgärder dokumenteras av rektor.

Uppföljning

Föräldrarna till den/de utsatta eleverna informeras av rektor om samtalens resultat. Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt.
All uppföljning dokumenteras av rektor.
All dokumentation kring enskilda elever förvaras i elevakten.

Vid kränkande behandling/trakasserier, elev – personal

Samma tillvägagångssätt tillämpas som vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever. Se ovan.

Anonyma kränkningar

Vid varje enskilt fall av anonyma kränkningar görs bedömning av hur det ska hanteras av rektor. Polisanmälan kan bli aktuellt.

Förankring av planen

Förankring hos eleven

Mentor ansvarar för att eleven får kännedom om planen.

Förankring hos vårdnadshavaren

Rektor ansvarar för att vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen på föräldramöte i åk 1. De informeras också om att planen finns att läsa på skolans hemsida.

 

Informationsbroschyren Viktigt att veta sänds hem till samtliga elever i åk 1 innan skolstart. I den finns en kortversion av likabehandlingsplanen.

Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning och förbud mot repressalier

Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning och förbud mot repressalier ingår i Diskrimineringslagen och Skollagen som reglerar likabehandlingsarbetet. I samtliga finns inget krav på uppsåt, d v s man behöver inte ha haft som avsikt att kränka någon men kan ändå bli skyldig p.g.a. hur eleven som blir utsatt uppfattar det.

En elev som missgynnas eller särbehandlas i skolan kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna blir diskriminerad. Ur juridisk synvinkel kan inte elever diskriminera varandra, så det förutsätts att den som missgynnar har makt över den andre i någon bemärkelse, t ex en lärare. Att bli särbehandlad p.g.a. en anhörigs koppling till någon av diskrimineringsgrunderna anses också som diskriminering. En elev kan indirekt diskrimineras genom att alla elever behandlas lika. Då kan t.ex. skolans ordningsregler göra att man inte tar hänsyn till speciella behov hos elever, t.ex. genom förbud att bära slöja i skolan. De elever som i vanliga fall bär slöja blir på så vis diskriminerade. När en elev utsätts för direkt diskriminering är det direkt kopplat till en diskrimineringsgrund, t.ex. om en pojke inte kommer in på ett gymnasieprogram eftersom det redan finns så många pojkar där.

Trakasserier och kränkande behandling:

Handlingar som kränker en elevs värdighet. De kan vara fysiska (knuffar), verbala (hot, fula ord), psykosociala(utfrysning), samt texter och bilder(sms, nätmobbing, teckningar). En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling dels av andra elever, dels av personal och kan utföras av en eller flera samt riktas mot en eller flera. Det betraktas väldigt allvarligt om någon personal utsätter en elev för trakasserier eller kränkande behandling då eleven står i beroendeställning till personalen. Skillnaden mellan trakasserier och kränkande behandling är att trakasserier är kopplade till diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling syftar på kränkning av en elevs värdighet, utan samband med någon diskrimineringsgrund. I begreppet trakasserier ingår sexuella trakasserier där kränkningar anspelar på sexualitet eller kön genom t.ex. ovälkomna beröringar, blickar och förslag.

Mobbning:

Innebär att någon eller några upprepade gånger med avsikt försöker skada någon. Även uteslutning räknas hit.

Förbud mot repressalier:

Innebär att personal inte får bestraffa eller behandla en elev negativt p.g.a. att en elev eller vårdnadshavare har anmält skolan eller medverkat i utredning kopplat till diskriminering eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder skyddade i lag

Det finns sju stycken diskrimineringsgrunder som alla skyddas i lag

De är definierade i diskrimineringslagen och finns i FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven.

  1. Kön:
    Denna diskrimineringsgrund innebär att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella som ändrar sin juridiska könstillhörighet skyddas i denna grund.

  2. Könsidentitet eller könsuttryck:
    En person som ger uttryck att tillhöra ett annat kön än det biologiska. Detta i form av t ex kläder, kroppsspråk, beteende eller något annat som syftar på kön. Könsidentitet eller könsuttryck skiljer sig från könsnormen, t ex transvestiter, intersexuella och transgenderpersoner. Denna grund handlar inte om sexuell läggning eftersom transpersoner kan vara både homo-, bi- eller heterosexuella.

  3. Etnisk tillhörighet:
    Syftar på en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Man kan ha en eller flera etniska tillhörigheter.

  4. Religion eller annan trosuppfattning:
    Religionsfriheten är skyddad i svensk lagstiftning och i internationella konventioner. En elev får inte missgynnas p.g.a. sin religion i skolan. Att ha en annan trosuppfattning innebär att ha en annan religiös åskådning, t.ex. ateism

  5. Funktionsnedsättning:
    Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom som fanns vid födseln eller uppstått senare. Funktionsnedsättningen kan begränsa en persons funktionsförmåga utifrån hur tillgänglig miljön är.

  6. Sexuell läggning:
    En person som har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

  7. Ålder:
    Denna diskrimineringsgrund omfattar alla åldrar. Det finns tillfällen då det är tillåtet att särbehandla utifrån ålder, t.ex. vid tillträde till gymnasium eller i klassindelning.

(Källa: Lika rättigheter i skolan – handledning, DO)

Skriv ut
Senast uppdaterad: 11 oktober 2017
Förskola och skola