Måltiden

Mat och dryck tillfredsställer det livsnödvändiga behovet av energi, näring och vätska, men kan och bör göra mycket mer än så. Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten och måltiden engagerar alla våra sinnen och är en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot, ett trevligt avbrott i vardagen som ger välbefinnande och ibland även en social kontakt med andra personer. Inom hälso- och sjukvården är maten dessutom ofta en del av den medicinska behandlingen. Därför är det viktigt att maten, måltiden och den enskildes näringsbehov får den uppmärksamhet som krävs i det dagliga vård- och omsorgsarbetet.

Måltidskommunikation för en god måltid

I offentliga verksamheter är den enskilde ofta långt från det kök som lagar maten, och det är oftast inte kostenhetens personal som möter matgästen och kommunicerar maten. Det kan vara omsorgspersonal på ett gruppboende, en avdelning eller i hemtjänsten och personal i ett mottagningskök som serverar maten. Hur maten serveras och presenteras har stor betydelse för hur den enskilde kommer att uppleva maten och för hur mycket han/hon kommer att äta. Måltidsupplevelsen beror upp till 50 % på hur måltiden kommuniceras och av måltidsmiljön.

Aptit är ett vidare begrepp än hunger. Hunger uppstår bland annat som en reaktion på blodsockerfall eller på magsäckens sammandragningar. Oberoende av om man är hungrig eller inte kan man vara mer eller mindre sugen på mat i allmänhet eller på ett visst livsmedel. Aptiten påverkas av alla våra sinnen. Sämre aptit kan åtgärdas genom positiva lukt-, syn-, känsel- och hörselintryck.

De individuella behoven vid måltiden

Hur skulle det kännas att sitta och äta med lovikkavantar och solglasögon? Precis så kan den som har synnedsättning eller den som har svårt att hålla i den lilla kaffekoppen känna det. Tänk på att matplatsen har god belysning. En 70-åring behöver tre gånger mer ljus än en ung person för att kunna se väl. Använd gärna kontrastfärger vid dukningen för att framhäva det man ska äta och dricka med bättre.

Har den enskilde svårt att hantera vanliga bestick, tallrikar, muggar och glas finns det ett antal olika äthjälpmedel som kan underlätta i ätsituationen. Kommunens arbetsterapeuter har möjlighet att bedöma vilka hjälpmedel som kan vara mest lämpliga och tipsa om inköpsställen. Det finns också specialdesignat porslin med inbyggd pet-emot-kant och tydliga kontrastfärger, som kan användas till alla på en avdelning för att skapa enhetlighet i dukningen. Exempel på porslin som är upphandlat i Växjö kommun finns här. Konsistensanpassa vid behov maten så att den enskilde i möjligaste mån klarar matsituationen själv, det har mycket med den personliga integriteten att göra.

Att sitta rätt är viktigt för att kunna äta ordentligt, gör man inte det kan det vara en anledning till att den enskilde inte orkar eller kan äta. Beroende på den enskildes eventuella aktivitets-/funktionsnedsättning och hjälpmedel är det viktigt att bedöma vilken sittställning som är mest lämplig i ätsituationen. Det går bra att vända sig till kommunens arbetsterapeuter för att få hjälp med denna bedömning.

Måltidernas fördelning

Måltidernas ideala fördelning över dygnet, dess innehåll och variation kan du läsa mer om i kostenhetens kvalitetskrav för kost som serveras till äldre här i Nutritionshandboken. Riktlinjerna kan gärna användas som inspiration i LSS-bosträder med särskild service, där inte kostenheten utan personalen själva lagar mat.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati