Glutenfri kost

Vid diagnostiserad glutenintolerans (celiaki) och vid hudsjukdomen dermatitis herpetiformis (DH) används glutenfri kost som behandling.

Vid celiaki ger glutenproteinet gliadin skador i tunntarmens slemhinna, vilket medför ett försämrat näringsupptag. Vid DH uppkommer skador även i huden i form av kliande blåsor på rodnande hud.

Sjukdomarna är kroniska, och den enda behandling som finns är glutenfri kost livet ut. Obehandlad celiaki ger symtom som trötthet, viktminskning och depression hos vuxna, ibland även med symtom från mag-tarmkanalen som diarré, förstoppning. Barn brukar få mer uttalade magbesvär och dålig tillväxt.

Gluten utgör huvuddelen av det protein som finns i sädesslagen vete, råg, korn och havre. Det finns flera sorters gluten. Den variant som ger upphov till skador i tunntarmens slemhinna kallas gliadin och finns bara i vete, råg och korn. I havre finns en typ av gluten som inte skadar tunntarmen, den kallas avenin.

I EU:s nya glutenförordning har havre kommit att ingå som en naturlig del i den glutenfria kosten. Havregrynen ska dock vara kontrollerade så att de inte innehåller gluten från andra spannmål. Speciellt framtagna havregryn finns att köpa i butik. Havremjöl är exempelvis ofta utblandat med vetemjöl för att bakegenskaperna ska bli bra.

Alla sorters spannmålsprodukter (bröd, mjöl, flingor, kli, mannagryn, skorpmjöl, pasta mm) som innehåller vete, råg eller korn ska uteslutas helt från kosten. Istället väljs glutenfria produkter baserade på spannmål som reducerats på gluten. Dessa produkter (mjölmix, kakor, bröd, knäckebröd, kex, pasta mm) är baserade på vetestärkelse eller spannmål som är naturligt fria från gluten, såsom bovete, hirs, soja, ris, potatis eller liknande.

Vill du läsa mer om celiaki/glutenintolerans finns en hel del fakta på Svenska Celiakiförbundets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati