Protein

Protein är ett näringsämne som finns i kroppens alla celler och vars främsta syfte är att fungera som byggmaterial för tillväxt och reparation i kroppen. Behovet av protein ökar med sjukdom och/eller hög ålder.

Hormoner, enzymer och viktiga delar av immunförsvaret består av protein, liksom de röda blodkropparna som ansvarar för syretransporten i kroppen. Protein är också ett energigivande näringsämne, 1 gram protein ger vid förbränning 4 kcal eller 17 kJ.

Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror. Äter man tillräckligt mycket protein kan kroppen själv tillverka de flesta aminosyrorna med andra aminosyror som byggmaterial. Minst åtta av de olika aminosyrorna kan inte tillverkas i kroppen utan måste tillföras kroppen genom protein i maten. Dessa aminosyror kallas för essentiella (livsnödvändiga) aminosyror.

Var i maten finns protein?

Proteinet i maten kommer från både vegetabiliska (från växter) och animaliska (från djuret) livsmedel.

Animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mjölkprodukter innehåller alla de essentiella aminosyrorna. Proteiner från animaliska livsmedel kallas därför fullvärdiga proteiner eller proteiner med högt biologiskt värde.

Vegetabiliska livsmedel som spannmål, potatis, bönor, ärter och linser innehåller däremot inte samma mängd essentiella aminosyror. För en vegetarian som äter mejeriprodukter och eventuellt ägg brukar det inte vara några problem att täcka proteinbehovet. En vegan som inte äter några animaliska livsmedel alls behöver däremot vara noga med matens sammansättning, dvs. hur hen varierar mellan/kombinerar olika vegetabiliska proteinkällor, så att behovet av essentiella aminosyror kan täckas.

Hur stort är proteinbehovet?

Hos friska vuxna människor bedöms proteinbehovet vara ca 0,8 gram protein/kg kroppsvikt och dygn. Proteinbehovet för en hel dag motsvarar därmed ca 50-60 gram protein. I praktiken äter de flesta betydligt mer, enligt Livsmedelsverket bedöms det genomsnittliga intaget till 70-90 gram/dag. Hos en överviktig/fet person kan man beräkna proteinbehovet baserat på vad hen skulle väga vid BMI 25.

Behovet av protein kan skilja sig väldigt mycket mellan sjuka och friska individer. Vid sjukdom kan proteinförlusterna vara stora p.g.a. vävnadsnedbrytande (katabola) processer i kroppen.

När proteinförlusterna är stora och behovet av nya proteiner är högt, klarar kroppen inte alltid av att tillverka nya proteiner i den hastighet som krävs. Då behövs extra proteiner via maten för att täcka behovet. Vid sjukdom med katabolism stiger därför proteinbehovet till 1,0–1,5 gram protein/kg kroppsvikt/dygn.

Studier visar att proteinbehovet för äldre är högre än vad man tidigare har trott. Minskad muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men om man som äldre inte får i sig tillräckligt med energi- och näring samt har en låg nivå av fysisk aktivitet, riskerar musklerna att förtvina. Extra protein, i nivå med det som rekommenderas vid sjukdom, kan därför även vara befogat p.g.a. hög ålder.

Utöver finns det även vetenskapligt stöd som säger att äldre dessutom behöver fördela sitt proteinintag jämt över dagen, ca 25-30 g per måltid. Detta för att undvika katabolism och stimulera muskelproteinsyntes.   

Vill du läsa mer har Livsmedelsverket tagit fram ett informationsblad: Protein - hur mycket är lagom?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 augusti 2017
Politik och demokrati