Studenten
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i kvarteret Studenten.
Villa i kvarteret Studenten
Tillbakablick på området
Norra grannhället, som senare kom att bli stadsdelen Norr började formas redan på 1800-talet då de första lägenheterna byggdes längs med Norra landsvägen. Två mindre villaområden vid namn Lille¬staden och Skomakarstan byggdes sedan upp och bildade Nya Norr innan området började exploateras på allvar under 1950–60-talen, då främst i form av enfamiljshus (Knutsson 2012).
Byggnadsår: 1956
Arkitekt: Bent Jörgen Jörgensen
Bebyggelse: Radhus
Antal: 7 enplanshus med inredd vind och källare
Gator: Kristina Nilssons väg
Kvarter: Studenten nr. 24–36
Ursprunglig utformning
Tak: Eternitskivor i svart kulör
Fasad: Vit puts på lättbetongblock och furupanel i svart kulör
Fönster: Vit fönsterbåge med blå fönsterkarm och fönsterbleck
Grund: Utbredda betongplattor och betongväggar på källaren
Garage: Inbyggt garage med svart furupanel
Ritningar: Växjö kommunarkiv
Utmärkande för denna bebyggelse
Kombinationen av puts och trä som fasadmaterial är tidstypisk för 1950- och 1960-talen. De vita putsade lättbetongskivorna bildar ett geometriskt mönster som ger fasaden liv. I kombination med den mörka träpanelen skapas en kontrast mellan kulörerna, vilket ger ett stilrent uttryck. Villornas placering i förhållande till varandra är relativt utmärkande för området. Det förskjutna mönstret tillsammans med materialvalet ger ett spännande och effektfullt intryck. I övrigt har villorna en avskalad arkitektur med få utsmyckningar.
Villorna är placerade i tomtens framkant med uteplats i söderläge. Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet. På baksidan finns en större trädgård att tillgå.
Villornas placering gentemot varandra ger ett spännande och effektfullt uttryck.
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Trots att de ofta arbetade enskilt är de fyra arkitekternas arbeten av samma karaktär.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för området Studenten, baserat på inventeringen lyder enligt följande:
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för området Studenten, baserat på inventeringen lyder enligt följande:
Välj din fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Om du ska förändra din fasad rekommenderas du att behålla kombinationen av trä och putsade block. Att slätputsa eller måla fasaden är mindre bra exempel på fasadförändringar eftersom det inte går att återställa till det ursprungliga rutmönstret.
Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den befintliga arkitekturen.
Var varsam med förändringar på framsidan.
Vid byte av taket på din villa, välj vågprofilerade fibercementskivor i svart kulör. Om kulörerna på taken är likartade bevaras områdets samhörighet.
Fönstren är byggda i klassisk 1950-talsstil med fönster i enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt. Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, välj fönster efter befintlig kulör och byggstil, det vill säga i trä med tunna karmar. Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer gör att villan ger ett gulligt intryck som inte går i linje med arkitekturstilen.
Klassiska 1950-talsfönster med enkla och raka former.
Garaget är till stor del förankrat i nästliggande villa. Var därför varsam vid förändring av garage vad gäller utformning, material och kulör.
Garaget är till stor del förankrat i villan bredvid.
Tänk på att höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och från gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra, kontakta gärna Växjö kommun och rådfråga.
Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap.
Sammanfattning
- Värna om gruppbebyggelsen som helhet
- Bevara husformen ut mot gatan
- Behåll den mörka kulören på taket
- Slätputsa inte fasaden utan behåll det ursprungliga rutmönstret
- Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs, foder och fönsterluckor
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det innefattar då bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken).
Arkitekturhistoriskt värde
Kombinationen av puts och trä är tidstypisk för 1950- och 1960-talen men mönstret på fasaden ger villorna en unik karaktär.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Hur området upplevs
Villorna i området upplevs som välbevarade då många av de boende har behållit den ursprungliga formen ut mot gatan. Ett flertal i området har däremot valt att göra förändringar i form av om- och utbyggnader mot de andra sidorna.