Skärpta råd för att begränsa smittspridningen i Kronoberg

Från 5 november till 13 december gäller allmänna skärpta råd i Växjö kommun och Kronobergs län.

Stäng meddelande

FAQ Diaccess

Här har vi sammanställt ofta förekommande frågor med tillhörande svar. Ta del av vår utförliga FAQ.

Hur sker kommunikation och interaktion med projektet?

Information om Diaccess och utmaningarna finns på webbplatsen www.vaxjo.se/diaccess länk till annan webbplatssamt sociala medier - LinkedIn, Facebook och Instagram #Diaccess. Det går också bra att mejla specifika frågor till diaccess@vaxjo.se

Vad innebär nyttjanderätten för Växjö kommun i praktiken och under hur lång tid gäller den?

Växjö kommun får nyttjanderätt motsvarande en licens som t.ex. kan inkludera supportavtal på sikt. Nyttjanderätten och de kommersiella villkoren kommer regleras i respektive avtal och det görs en individuell bedömning utifrån vad som är affärsmässigt för den specifika lösningen. Även tidsaspekten för nyttjanderätten kommer regleras utifrån vad som anses vara skäligt för den aktuella lösningen. Detta liksom många andra delar behöver vara dynamiska, det behövs dialog med entreprenörerna för att det redan från början ska finnas en samverkan.

Hur ser gränssnittet ut ansvarsmässigt mellan Växjö kommun och entreprenörerna? Vilken part tar vilka beslut i processen?

En del aktiviteter finns definierade men i det partnerskap som ingås finns det förutsättningar att sätta gränserna tillsammans och ha en dialog hur samarbetet ska bedrivas, framförallt i innovationsprocessen. Gällande produktens utformning är önskat läge att utveckla något som fungerar och kan säljas vidare utanför Växjö.

Hur säkerställs och skyddas det framtagna IP:et?

Under utvecklingsfasen är det mellan Växjö kommun och leverantören och skyddas på samma sätt som under en vanlig upphandlingsprocess. Därefter blir det nyttjanderätt för Växjö kommun och äganderätt för leverantören som i princip innebär ett skyddat IP, vilket skiljer sig om kommunen hade haft ägandeskap då hänsyn hade behövts ta till offentlighetslagstiftningen kring IP.

Vilka förväntningar har Växjö kommun på entreprenörerna?

Att det i partnerskapet finns en grundstruktur om att utveckla något tillsammans för att det ska bli bra för båda parter. Att båda parter bidrar för att inte hamna i den klassiska beställar-/ leverantörsrelationen där kommunikationen sker via kravspecifikationen. Fokus på att arbeta tillsammans för att hitta en lösning för Växjö Kommuns utmaningar och som leverantören kan sälja vidare.

Finns det någon begränsning hur många utmaningar en leverantör kan ska söka till?

Nej. Vissa utmaningar kräver mer kapacitet för att ta fram en lösning, men finns det kapacitet hos en leverantör att vara med i flera utmaningar finns inga begränsningar.

Väljs en eller flera leverantörer per utmaning?

Innovationspartnerskapet gör det möjligt att välja flera leverantörer för en utmaning. Däremot är det är inte sannolikt att välja två leverantörer som utvecklar två parallella lösningar utan förutsätter att leverantörerna samarbetar och har idéer som kan bygga kompletterande lösningar som tillsammans ger en större effekt än respektive leverantörs lösning.

Vad är skillnaden mellan cykel och projekt? Är det en upphandling per del eller en partner per cykel?

Projektet är under tre år och förberedandefasen startade under hösten 2019. Själva genomförandefasen startade i mars 2020. Under projekttiden kommer sammanlagt fem cykler genomföras, i varje cykel hanteras 1–3 utmaningar kopplat till ett visst tema. Varje utmaning ska i slutet ha en innovativ lösning men det finns ingen begränsning hur många som är involverade och bidrar till varje lösning, då leverantörer kan gå samman och bilda nya samarbeten.

Under hur lång tid är kommer respektive utmaning att drivas? Från idé till färdig lösning och prototyp redo för kommersiell lansering?

Eftersom projektet är tidsbegränsat blir utvecklingsfaserna kortare allt eftersom projektet fortlöper. För att utvecklingsfasen ska blir lika lång för alla utmaningar skulle alla cyklerna behöva påbörjas samtidigt, vilket i detta projektet inte är möjligt.

När beräknas en utmaning vara klar och vad är definitionen av ”klar”?

Det varierar beroende på utmaning och samarbetet med leverantören/leverantörerna som kvalificerar sig men deadline när projektets utmaningar ska vara på plats är sommaren år 2022. Däremot är det angeläget att få fram lösningar snabbt för att leverantörerna ska ha möjlighet att få ut något på marknaden som är innova­tivt. Eftersom projektet ska utveckla lösningar som idag inte finns på marknaden ökar risken att någon annan leverantör utvecklar samma lösning och producerar det på marknaden ju längre utvecklingsperioden pågår.

Vilka möjligheter har små nystartade företag att kunna vara med och ha en chans i upphandlingen gentemot större och mer etablerade företag?

Grundprincipen är att det inte enbart ska vara stora företag som lämnar anbud och kvalificerar sig i upp­handlingen utan även fånga upp små företag och entreprenörer som har idéer eller specialistkompetens. För att skapa förutsättningar för fler att vara med kommer kvalificeringskraven vara lägre än vid traditionell upphandling. Det finns vissa grundkrav och regler som måste följas men intentionen är att förutsättningar­na att kvalificera sig ska vara samma för såväl stora som små företag. Företagsfabriken, som är en projekt­partner och leder innovationshubben, kommer framöver finnas med som stöd för hur företag/leverantörer kan nå kraven för att kunna kvalificera sig. Där kan det även bli möjligt med någon form av event för “match making”, för att hitta samarbeten med andra aktörer som kan komplettera och stärka och tillsammans bidra för att utveckla en lösning till en utmaning.

Hur fördelas ägandeskap mellan till exempel ett globalt bolag med många anställda och ett enmansföretag?

Detta är en fråga partners emellan t.ex. hur mycket enmansföretaget bistår eller om det globala företaget anlitar enmansföretaget och att de tillsammans levererar en paketering.

Hur ser affärsmodellen ut och hur fungerar det för leverantörer som har kommit igenom en innovationscykel?

Genom att tillämpa innovationspartnerskap regleras både utveckling och inköp av produkt eller tjänst med syfte att få fram en kommersialiserad produkt eller tjänst som ger leverantören goda förutsättningar att sälja vidare. Den traditionella upphandlingen reglerar inte både utveckling och inköpsförfarande, vilket ofta är en anledning att flera samarbeten idag gör lösningar i form av piloter eftersom det då går att hålla sig utanför LOU, Lagen om offentlig upphandling. För leverantörer som ingår partnerskap gäller generellt äganderätt för leverantören och nyttjanderätt för Växjö kommun däremot kommer det regleras från fall till fall beroende på situation till exempel om det avser ett licensförfarande får Växjö kommun nyttjanderätt i form av licens. Det ska också finnas en affärsmässighet i nyttjanderätten till exempel. reglerat pris i service och support som följer löpande.

När sker återkoppling till leverantörer som har visat intresse?

Nästa och kommande steg är en upphandlingsinbjudan att delta i partnerskap, vilket kan ses som en form av kvalificering och kommer annonseras i traditionella upphandlingskanaler. Därefter följer en traditionell upphandlingsprocess med förfrågningsunderlag och anbud.

Hur kommer leverantören koppla upp sig i praktiken för att dela data med plattformen?

Via API:er men det finns möjlighet att utveckla andra ingångar också.

Plattformen anses vara en central del av projektet, är delar av plattformen på plats eller går det att använda en leverantörs befintliga plattformar och utveckla den vidare i projektet?

Delar av plattformen är på plats och beräknas vara installerad i slutet av juni år 2020, däremot kan det vara intressant att integrera en annan plattform om den kan tillföra något till projektet. Plattformen är en integrationsplattform för att kunna integrera med andra system vilket gör det möjligt att använda befintliga datalager och andra infrastrukturer och flytta över data till projektets plattform. Även plattformen har en skalbarhetsaspekt och är till viss del öppen och standardiserad för att kunna fungera för andra kommuner.

Är infrastrukturen redan satt? Avseende data, säkerhet, prestanda, lagring etcetera.

Ja de första delarna håller på att testköras men det kommer finnas möjlighet till utvärdering under projekttiden. Infrastruktur med syfte på t.ex. Lora är det redan idag etablerat hos Wexnet som ansvarar för plattformen. Smart sensornät och andra kommunikationstekniker finns etablerat och körs redan idag, i såväl projektet som på andra ställen.

Hur ses möjligheten med öppen/delad data kontra säkerhetsaspekten?

Säkerhetsaspekten är viktig. Det finns ett stort förtroende gentemot leverantören av plattformen och säkerhetsfrågan kommer vara aktuell och levande under hela projektet. Eftersom plattformen kommer innehålla mer data ju fler lösningar som utvecklas för utmaningarna som projektet hantera, är det viktigt att säkra all data som ska in i plattformen. Det innebär också att bygga grunden för att kunna utveckla tjänster av denna data. Plattformen är därmed en förutsättning för att utveckla lösningar och etablera förmågor för att underlätta och förenkla utveckling av nya lösningar. Däremot behöver utmaningarna i Diaccess inte lösas med hjälp av plattformen men i vissa fall kan den ses som en möjlighet då plattformen kommer vara långt framgången. Längre in i projektet kan det vara tänkbart att släppa utmaningar där insamlade data möjliggör nya typer av lösningar, då nya frågeställningar framkommer ju mer data som samlas i plattformen.

Hur skyddas känslig information/data utifrån en teknisk säkerhetsaspekt?

Den informationsklassning som görs är en del av konceptet informationssäkerhetsanalys, där det i första steget ingår en klassning vilken information som hanteras, som vidare utgör grund för en kartläggning av de lagrum och krav som avser nyttjande och behandling av den informationen. Informationssäkerhetsanalysen innefattar också en teknisk värdering vilka åtgärder som krävs för att kunna hantera aktuell information på ett korrekt sätt och kan därmed påvisa om vissa krav behöver ställas på lösningar alternativt om det behövs justering av infrastruktur eller byggas nya förmågor.

Genomförs några säkerhetstester för data och hur den delas till exempel när en pilot testas i verksamheten?

För alla löningar som tas fram idag, oavsett om det är större upphandlingar eller mindre inköp, görs en informationsklassning av den information som hanteras och som vidare styr hur den får hanteras. Kravet om att säkerställa att hantering av informationen sker på rätt sätt ligger på Växjö kommun och för de piloter där riktiga data behandlas är kraven densamma som på en produktionslösning.

Kommer leverantören ha nyttjanderätt för den data som generas i lösningarna?

Det beror på vilken data det handlar om och vilken data som lösningarna hanterar. Grundprincipen är att Växjö kommun innehar ägandeskap av den data som genereras men data som genereras av andra aktörer behöver hanteras specifikt och utifrån olika perspektiv till exempel om det avser data från privatperson.

Ska plattformen fungera som en ”single source of truth” för information som genereras/hanteras för de utmaningar som det har och kommer skapas RFI:er kring?

Plattformen finns som stöd i projektet för att underlätta att bygga stora lösningar. Idag görs ofta stup­rörslösningar dvs. en lösning som endast byggs för den specifika utmaningen, plattformen är tänkt att fungera som en balja som sätts under stuprören för att samla allt. Många stuprörslösningar som görs inom vissa domäner till exempel fastighet eller parkering kan efter hand bli svåra att hantera vilket kan lösas med horisontella plattformar som byter stuprören in i respektive domän. Det är också möjligt att se plattformen som en ”balja” ovanför där domänerna får arbeta utifrån verksamhetssystem och data inom sin domän, vilket tillgängliggör data på ett annat sätt och skapar nya möjligheter. En annan fördel är om det på sikt går att kombinera information från olika initiativ på samma ställe, vilket då förutsätter att det finns ett sådant ställe. Däremot är det inte någon single-source-of-truth då det finns verksamhets­system som behöver t.ex. spårbarhet men troligt är att majoriteten av data är av intresse i projektet och i kommunen, den delen flyttas då och tillgängliggörs i plattformen. Plattformen ska således inte vara ett krav utan en möjliggörare och en komponent som ska underlätta ytterligare att ta fram innovativa lösningar och eliminera så många hinder som möjligt.

Kommer det digitala labbet ha någon roll i processen?

Digitala labbet är en stödfunktion för projektet t.ex. för att ge en bättre förståelse för en utmaning innan den går ut till entreprenörer/innovatörer, att ge input huruvida en utmaning är rätt eller inte eller för­slag på hur det skulle kunna gå att göra med “proof of concept”. Dock är det i nuläget inte aktuellt med något direkt samarbete med Digitala labbet men det kan komma att ändra sig längre fram i projektet.

Relaterade dokument

Skriv ut
Senast uppdaterad: 29 september 2020
Hållbar utveckling