Digitalisering är en del av omställningen till ett hållbart samhälle

Pontus Berglund skriver den här veckan om digitalisering. Vad som är på gång i vår kommun, och hur digitalisering påverkar oss som människor, såväl globalt som i vardagen.

Digitaliseringen drivs i sig av tekniska megatrender som artificiell intelligens, molntjänster och uppkopplade sensorer som hela tiden skapar nya möjligheter, men det riktigt intressanta är vad digitaliseringen gör med oss som individer. Hur vi anpassar oss, förändrar våra beteenden och gör saker annorlunda både på arbetet och till vardags. Om jag ser tillbaka på mina egna vanor så har det skett en enorm förändring bara de senaste åren. Hur jag konsumerar film och musik, hur jag planerar aktiviteter med familjen eller hur jag samarbetar och håller kontakten med vänner och kollegor. Till och med hur jag följer min egen träning och handlar mat i veckorna.

Att jobba för ett mer hållbart samhälle i linje med FN:s globala mål handlar också just om att anpassa oss och förändra våra beteenden. Det är därför digitalisering är en så viktig del i arbetet för ett mer hållbart samhälle.

En central del i omställningen till ett mer hållbart samhälle är att vi använder de resurser vi har så effektivt som möjligt. Vi går exempelvis från pappersblanketter till e-tjänster. I en digital kedja görs nu signering, handläggning och återkoppling digitalt för tusentals ärenden. När vi under pandemin fyrdubblat användningen av digitala möten minskar behovet av att resa. Vi minskar också transporter genom att använda sensorer och uppkopplade enheter som själva rapporterar in eller uppmärksammar oss på att något behöver göras. Istället för att manuellt läsa av mätare, kontrollera temperaturer eller tömma sopkärl som egentligen inte behöver tömmas låter vi mätarna själva rapportera in sin mätarställning, en sensor rapportera temperaturen löpande och sopkärlen själva meddela när de behöver tömmas. Förändring börjar i vardagen.

En fortsatt utveckling med allt fler sensorer och uppkopplade enheter skapar ännu mer möjligheter framåt. Det kan vara allt från att samla in data om buller och luftkvalitet till trafikintensitet eller flöden över hur vi rör oss i staden. Vi skulle till och med var och en kunna bidra genom att exempelvis rapportera in platser som upplevs otrygga på kvällen, där det finns problem med tillgänglighet eller där man känner sig orolig när man cyklar. Sammantaget skulle vi tillsammans kunna skapa bättre och mer heltäckande underlag för beslut och planering för ett mer hållbart samhälle. Och man skulle kunna göra ännu mer. Varför inte främja en aktiv fritid genom att komplettera de tjänster vi redan idag erbjuder för att exempelvis hitta badplatser med aktuell information om temperatur, vattenkvalitet, trängsel och om det finns lediga parkeringsplatser? Eller synliggöra hur våra beteenden faktiskt påverkar och med den insikten försöka minska förbrukning eller undvika matsvinn? Eller identifiera mönster i en elevs lärande för att tidigt kunna sätta in rätt insats om det behövs och skapa än bättre förutsättningar för lärande? Kort och gott – det finns mycket spännande möjligheter att utforska.

Växjö kommun driver sedan något år tillbaka projektet DIACCESS som finansieras från EU-organet UIA. I projektet jobbar vi i kommunen med lokala partners, Linnéuniversitetet och upphandlade företag tillsammans kring samhällsutmaningar. Vi är övertygade om att vi skapar bättre lösningar med vår samlade kompetens och olika perspektiv. Nu pågår exempelvis arbete kring en mer effektiv snöröjning, smartare värmesystem i skollokaler, behovsstyrd tömning av sopkärl och ett ökat återbruk av byggmaterial. I kommande utmaningar kanske vi ger oss på några av de områden jag gick igenom ovan. Helt klart är dock att vi bygger ett mer hållbart samhälle tillsammans.

Pontus Berglund, digitaliseringsenheten

Skriv ut
Senast uppdaterad: 12 mars 2021