Mikroplaster

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment på upp till fem millimeter.

Mikroplast kan ofta vara tillverkade som små partiklar som finns tillsätts i till exempel kosmetika. Det kan också bildas vid slitage eller nedbrytning av olika plastprodukter som vi använder. Vi vet ännu inte hur mikroplaster påverkar människor och djur men vi vet att vi idag men vi vet att spridningen är stor vi hittar dem både på djuphavsbottnar och i djur på land.

En utredning gjord av Naturvårdsverket 2017 visar att mikroplast uppstår framför allt genom slitage av däck från vägar, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, läckage av granulat från konstgräsplaner och nedskräpning. Mycket av den textil som används idag består av textilfibrer som kommer från plast, vilket kan innebära utsläpp av mikroplaster framförallt när det tillverkas men även när det används. Hur vi använder textilierna har därför betydelse, inte minst vid tvätt och torkning.

Det här kan du som konsument göra för att minska spridningen

Tvätt av syntetiska kläder - När vi tvättar syntetiska textilier sprids mikroplaster med tvättvattnet. Tänk på konsumtionsmönstret handla mindre och att försöka välja naturfiber, vädra istället för att tvätta när det går.

Minska användandet av plast - Ju mindre plast vi använder ju färre källor till mikroplaster blir det.

Nedskräpning - En stor landbaserad källa till mikroplast – kanske den största – är nedskräpning. Så se till att inget skräp hamnar i naturen utan lämna till återvinning.

Kör mindre bil - Slitage från bildäck ger upphov till mikroplaster då säcken slits. Välj andra transportsätt när du har möjlighet till det.

Undvik kosmetika som innehåller mikroplaster - Ibland kan det vara svårt att vet om det gör det. Men ställ frågan i butiken. Du har som konsument rätt att få veta.

Växjö kommun vill minska mängden skadliga kemiska ämnen så att varken miljö eller människor påverkas negativt, viktigast är det i barnens vardag. Bland annat arbetar kommunen för att minska läckage av mikroplaster från fotbollsplaner i konstgräs.

I Växjö kommun finns nio konstgräsplaner. De är populära eftersom konstgräset gör det möjligt att träna fotboll året runt. Men det krävs rätt hantering för att minska risken att gummikulor från planerna sprids i naturen. Gummikulor och granulat räknas som mikroplaster och kan innehålla olika typer av farliga ämnen som sprids i vår miljö.

Mål att minska svinnet av granulat

Växjö kommun har miljömål, en kemikalieplan och sedan 2017 en politiskt beslutad handlingsplan för hur man på lång sikt ska minimera konstgräsplanernas miljöpåverkan. Handlingsplanen följer Naturvårdsverkets vägledning. När konstgräsplanerna används försvinner granulat, det blir ett svinn av granulat. Tidigare fyllde Växjö kommun på med runt två ton granulat på varje plan varje år. Redan på ett år har Växjö kommun minskat svinnet av granulat med 37 procent.

Mål i steg 1

Att minska svinnet till under 500 kg/plan/år fram till år 2020. Det blir cirka 13 ton mindre mängd granulat varje år.

Mål i steg 2

Att kommunen till 2024 ska vara nere på noll kilo i påfyllnad.

Det här görs för mer miljösmarta konstgräsplaner

  • Bättre skötsel med regelbunden ”harvning” så att granulaten inte trycks ihop i mattan.
  • Sparsam snöskottning så granulat inte lämnar planen.
    • Speciella ytor för snöuppläggning vid flera planer, så att granulaten lättare kan återanvändas när vintersäsongen är över.
    • Konstgräsplaner som ägs av föreningar kommer Växjö kommun att skotta sparsamt till och med 2019. Från 2020 slutar man skotta dem helt om inte anläggningarna är ombyggda för att minimera utsläpp av granulat.
  • Stängsel planeras runt alla planer så att spelarna blir styrda till och från planen via särskilda öppningar. Vid öppningarna byggs så kallade ”granulatfällor” – stålgaller att gå över och borstar till kläderna.
  • En del träd och grusade gångar närmast planerna tas bort för att försöka få ett slutet system och för att inte smutsa ner granulatet – så den istället kan återanvändas.
  • Granulatfällor byggs in i alla avlopp och frånvatten under 2019. Dessa töms varje kvartal.
  • Möten med föreningar med tydlig information om hur planerna av konstgräs hanteras och varför de nya rutinerna är viktiga.
  • Information och skyltar riktad till spelare och tränare om vikten av att borsta bort granulat från skor och kläder.
  • Förbättrade rutiner för rengöring av fordon och verktyg.
  • Nya mer miljövänliga material för konstgräs utvärderas hela tiden för att eventuellt kunna användas när planer byggs eller byggs om.

Fakta om konstgräsplaner

  • En traditionell konstgräsplan är täckt av små plastkulor (gummikulor, granulat) som bland annat bidrar till att bollen studsar och rullar på rätt sätt och att grässtråna hålls upp.
  • Gummigranulatet (plast och gummi 2-3 millimeter) räknas som mikroplast och med tiden kan dessa spridas med regnvatten, vid snöröjning och av spelare till dagvattenbrunnar och naturen.
  • Granulat eller gummikulor görs av olika material, mest av återvunna bil- och maskindäck (SBR) men de görs också av industrigummi, återvunnet gummi från kablar eller lister. Det kan också göras av organiskt material som till exempel kork, bark och kokos. Men det organiska fyllnadsmaterialet är än så länge begränsad och inte så vanligt.
  • Granulat innebär fara för miljön dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och lagras i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.
  • Naturvårdsverket ser att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år, detta svinn av granulat sprids till miljön. Spridning av granulat från konstgräsplaner är därför en allvarlig källa till utsläpp av mikroplast i Sverige.

Läs om konstgräsplaners miljöpåverkan, Naturvårdsverkets webblänk till annan webbplats

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 12 juni 2019
Hållbar utveckling