Invasiva arter

Invasiva arter är främmande växter som hotar den biologiska mångfalden i naturen. Det är växter som har importerats från andra länder och som snabbt sprider sig och tar över i naturen. De rubbar balansen och ställer till med problem i ekosystemet.

EU har tagit fram en lista på arter som är förbjudna att sälja, införa eller sprida. I Sverige är det Naturvårdsverket som listar arter som redan är eller riskerar att bli invasiva.

I Växjö kommun är det framförallt fem arter som ställer till problem blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris och parkslide. För att bevara den biologiska mångfalden behöver dessa växter bekämpas för att minska spridningen. Växjö kommun arbetar hela tiden med att bekämpa invasiva arter i den offentliga miljön. De kan även sprida sig till trädgården och där behöver du som fastighetsägare göra en insats och bekämpa växterna.

Arterna är lättspridda och svåra att bli av med, så se till att börja bekämpa dem redan där de förekommer i liten omfattning.

Hjälp oss hitta invasiva arter

En stor del i bekämpningen av invasiva främmande arter är att kartlägga var de finns. Här kan din hjälp komma till stor nytta! Det är bra om du rapporterar in de fynd av invasiva främmande arter som du finner i naturen på Artfaktas webbplats länk till annan webbplatseller skickar ett mejl med bild och information om var växten finns till kommunen via e-post info@vaxjo.se

Tack för att du bekämpar några av de invasiva arterna

Se filmen om Invasiva arterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Trädgårdsavfall från invasiva arter

Du får inte lämna trädgårdsavfall som består av invasiva arter i skogen, i naturen eller på din egen kompost. Då kommer arterna att fortsätta spridas och breda ut sig. Förslut växtmaterialet från de invasiva arterna i dubbla påsar (ingen jord) och lämna till Häringetorps avfallsanläggning där det går till förbränning. Kontakta personalen på plats för vidare hänvisning.

Läs mer på SSAM:s webbplats om hantering av växtmaterialet från invasiva arter.länk till annan webbplats

Blomsterlupin

Blomsterlupin trivs bäst i vägrenar men blir allt vanligare runt om i naturen. Lupiner breder ut sig som en matta och kväver all annan växtlighet runtom sig.

Blomsterlupin

Bekämpa blomsterlupin

Blomsterlupiner sprider sig snabbt och kan vara svårt att få bort när de väl etablerat sig på en plats. Därför krävs det tålamod och du får räkna med att det kan ta flera år – så börja i tid!

Rycka och gräva upp plantor

Om du har ett mindre bestånd av lupiner på liten yta kan du bekämpa växten genom att dra eller gräva upp plantorna. För att verkligen får bort lupinerna krävs det att du under flera år gräver upp plantorna eftersom det kan komma skott från rötter och fröer som blir kvar.

Slåtter

Stora bestånd på större ytor med blomsterlupiner kan bekämpas med slåtter med slåtterbalk, grästrimmer/röjsåg eller lie. Slåttern ska göras innan fröna har bildats för att det inte ska komma nya skott. Du behöver slå beståndet ungefär tre till fyra gånger per sommar för att minska antalet lupiner.

Istället för slåtter kan du även skada plantorna när de är på väg upp på våren genom att trampa på dem.

Täcka plantor

Du kan bekämpa blomsterlupiner genom att täcka beståndet med svart plast. Plasten får då inte släppa igenom varken ljus eller vatten. Plastens kanter ska fästas så att den hålls på plats i minst två år. Det fungerar inte att använda så kallad jordgubbsplast eller grön presenning. Tänk på att täckningen med plast även tar död på andra växter.

Jättebalsamin

Jättebalsamin är från början en trädgårdsväxt. Den växer sig ofta stor och kan på så vis skugga ut andra arter och växtligheter. Rötterna kan också bidra till lösa jordlager i marken. Jättebalsamin är förbjuden att importera, odla och sprida i naturen.

Jättebalsamin

Bekämpa jättebalsamin

Det är framförallt spridning av jättebalsaminens frön som bidrar till att växten sprids. De lossnar lätt från växten och sprids via skor, jord och vatten till nya platser.

Plockning av plantor

Det enklaste sättet att bekämpa små bestånd av jättebalsamin är att dra upp plantorna med rötter tidigt på säsongen. Plantorna måste dras upp innan fröna mognar eftersom de annars lossnar och sprids vidare.

Slåtter

Stora ytor med jättebalsamin kan du bekämpa med hjälp av röjsåg eller lie. Se till att slå plantorna precis när de har börjat blomma så kan du förhindra att nya skott bildas på de gamla stammarna. Var också noga med att slå av växten under det första bladparet. Det hindrar också den från att bilda nya skott.

Upprepa slåttern under ett antal år för att helt bli av med jättebalsamin.

Jätteloka

Jätteloka är förbjuden att importera, odla och sprida i naturen. Växtsaften innehåller ett giftigt ämne som kan ge brännskador på huden om du vistas i solen efteråt. Om du får växtsaft från jättelokan på huden ska du tvätta av området och skydda det från solen i flera dagar.

Eftersom jätteloka både är giftig och snabbt kan sprida sig över stora områden kan Länsstyrelsen tvinga en fastighetsägare att bekämpa växten.

Jättebjörnloka

Bekämpa jätteloka

När du ska bli av med jätteloka är det viktigt att använda skyddsutrustning eftersom växtsaften är giftig. Var även noga med att kontrollera områden i närheten så det inte finns jätteloka där också. Annars kan du få tillbaka jätteloka i det redan bekämpade beståndet.

Slåtter

Att slå jättelokan tidigt på säsongen, innan blomning är ett bra alternativ om det är stora ytor av växten. Slåttern behöver upprepas flera år på raken eftersom jättelokan är en riktigt överlevare tack vare sina stora rötter.

Gräva upp rötter

Att gräva upp jättelokans rötter är effektivt. Du behöver gräva tidigt på säsongen. Tänk på att gräva djupt, minst en decimeter under rotens övre del för att hindra nya skott att skjuta upp. Plantan du gräver upp lägger du i solen för att torka och dö.

Om det kommer upp nya skott under säsongen behöver du gräva upp dem också.

Kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris är ett vanligt inslag i trädgårdar, längs med vägkanter och banvallar. Kanadensiskt gullris finns att köpa genom vissa plantskolor men eftersom växten lätt breder ut sig överskuggar den all annan växtlighet på platser där den är etablerad. Arten kan inte pollinera sig själv utan behöver pollinerare för att bilda frön. På så vis tar växten pollinerare från andra växter som då får svårt att växa och sprida sig.

Kanadensiskt gullris

Bekämpning av kanadensiskt gullris

Gullriset är den invasiva art som är lättast att bekämpa eftersom den sprider sig ganska långsamt.

Slåtter eller bete

Genom slåtter eller bete kan du bli av med stora mängder kanadensiskt gullris. I så fall ska beståndet slås eller betas av under maj och augusti månad. Du behöver göra detta flera år på raken för att verkligen bli av med gullriset.

Gräva eller dra upp plantor

Att gräva upp eller dra upp plantorna med rötterna är ett effektivt sätt att bli av med kanadensiskt gullris. Du ska aldrig slänga uppgrävda plantor i naturen eftersom gullriset då sprids vidare.

Parkslide

Parkslide är en invasiv art som trivs i fuktig och näringsrik mark. Den är förbjuden att importera, odla eller sprida i naturen. Den har rötter som tränger djupt ner i marken. Rötterna utsöndrar gifter som skadar växter runtom. Eftersom rötterna växer fort och blir kraftiga kan de tränga igenom och skada avloppsrör, byggnader och asfalt.

Parkslide

Bekämpning av parkslide

Parkslide är svårt att bli av med. Ungefär två centimeter stora bitar av en rot eller en stam kan börja gro och skapa ett nytt bestånd. Därför ska du aldrig sprida ut eller flytta slaget växtmaterial till annan plats i naturen eller trädgården.

Allt trädgårdsavfall från parkslide ska lämnas till förbränning på en återvinningscentral. Du får inte lämna det i skogen, i naturen eller komposterar det eftersom växten då kommer slå rot och sprida sig vidare.

Gräva upp och täcka plantor

Ett sätt att bekämpa parkslide är att gräva upp plantorna med rötterna. Eftersom rötterna är långa och kraftiga måste du gräva meterdjupt ned och vara förberedd på att upprepa arbetet under flera år. Det är mycket viktigt att jorden med rötterna inte slängs i naturen, då växten på så vis riskerar att spridas vidare.

Metoden måste kombineras med att marken täcks med svart tät marktäckningsduk som får ligga under minst tre säsonger. Se till att täcka en stor yta utanför området med parkslide eftersom växten så lätt sprider sig. Markduken måste vara helt tät och förankras ordentligt. Under första säsongen kommer det att börja växa skott under duken. Trampa då försiktigt på duken för att förstöra skotten. Se bara till att duken inte går sönder.

Hugga ned växten

Om du hugger ned växten ungefär fyra gånger per år kan du begränsa spridningen av parkslide. Var noga med att hugga längs med marken och kolla området runt beståndet så att inte nya skott skjuter upp. Du behöver ha koll på ett område på ungefär 20 meter runtom beståndet du bekämpar.

Växten behöver huggas flera gånger om året under flera år för att det ska ha någon effekt.

Kemiska bekämpningsmedel

Det går att använda kemiska bekämpningsmedel för att bekämpa parkslide och jätteloka. Eftersom växten och rotsystemet är så tåligt hjälper det oftast inte med bara bekämpningsmedel. Dessutom är det viktigt att vara försiktig i närheten av vattendrag och brunnar för att inte förstöra vattnet.

Om du ska använda kemiska bekämpningsmedel ska du använda dem i kombination med att hugga ned växten där medlet läggs på den avskurna stjälken. Kemiska bekämpningsmedel ska bara användas i undantagsfall.

Andra invasiva arter

Vi har även problem med fler invasiva främmande arter såsom sjögull, skunkkalla, sköldpaddor och algssvampsjukdomen Phythophtora som dödar träd.

Bidrag från Länsstyrelsen

Växjö kommun har beviljats ett så kallat LONA-bidrag från Länsstyrelsen för att kartlägga arternas förekomst på kommunal mark och ta fram en plan för bekämpningen av dessa. LONA-projektet pågår under 2020.

Bild Logotyp LONA
Skriv ut
Senast uppdaterad: 8 juli 2020
Hållbar utveckling