Växjösjöarna

Växjösjöarna är det sammanhängande sjösystemet Barnsjön, Trummen, Växjösjön samt Södra och Norra Bergundasjön. Växjö kommun har arbetat och håller på att arbeta med muddring, anläggningar för rening av dagvatten, reduktionsfiske och bottenbehandling som har förbättrat sjöarna de senaste decennierna.

Växjösjöarna är fortfarande starkt påverkade av övergödning från gamla utsläpp av avloppsvatten. Det läcker fosfor från bottensedimenten i sjöarna som orsakar kraftig algblomning på sommarhalvåret. Regn på asfaltsytor och annan hård mark i staden sköljer även ner mycket föroreningar i det vi kallar dagvattensystemet. Dagvattnet rinner sedan ut i sjöarna. Trots stora satsningar på dagvattenrening i Växjö stad, som till exempel nya dammar norr om Trummen, lagunerna i Strandbjörket och Bäckaslövs våtmark, är detta fortfarande någonting som behöver förbättras ytterligare.

OBS! Ny kostrekommendation på grund av PFAS i fisk

Analysresultat visar förhöjda halter av PFOS i fisk från Trummen, Växjösjön samt Södra och Norra Bergundasjön och nivåerna överskrider EU:s hälsobaserade riktvärden. Det gör att den som äter mycket fisk från sjöarna riskerar att på sikt få i sig för mycket av detta och liknande ämnen, så kallade PFAS. Att få i sig mycket PFAS under lång tid kan vara skadligt för hälsan. Enligt Växjö kommuns kostrekommendation ska man därför inte äta fisk från dessa sjöar fler än en (1) till tre (3) gånger per år. Råden gäller alla, både barn och vuxna, inklusive gravida och ammande kvinnor. Detta gäller tills vidare.

Nyhet om kostrekommendation 2021-05-27 Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om PFAS och kostrekommendationerna

År 2014 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsstrategi som syftar till att uppnå god status i hela sjösystemet. Sjöarna ska bland annat återfå ett klarare vatten med större siktdjup, mindre algblomningar samt mer rovfisk, växter och smådjur i vattnet till nytta för bland annat fågellivet. Du hittar åtgärdsstrategin och den bakomliggande utredningen under Relaterade dokument.

Utredningen om Växjösjöarna har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kronoberg.

Sedan 2014 arbetar Växjö kommun med ett antal olika projekt såsom utökad dagvattenrening, reduktionsfiske och behandling av bottnar för att genomföra den beslutade åtgärdsstrategin. 2016 uppnåddes målen om god status när det gäller fosfor och siktdjup i Trummen med en förbättring om cirka 70 respektive 50 procent för parametrarna siktdjup och fosfor. Växjösjön har också fått en förbättrad vattenmiljö och uppnådde 2018 god status med avseende på växtplankton. En förbättring av vattenmiljön har även observerats i Södra Bergundasjön, efter bottenbehandlingen 2019–2020 ändrades status för växtplankton och fosfor från otillfredsställande till måttlig.

En reviderad åtgärdsstrategi håller på att arbetas fram för kommunens fortsatta arbete med sjörestaureringen.

Tillflöden till Södra Bergundasjön

För att få en god sjörestaurering är det viktigt att minska mängden fosfor som tillförs från sjöarna utifrån. Växjö kommun anlade under 2019 kalkfilterdammar och våtmarker i två näringsrika skogsbäckar som mynnar ut i Södra Bergundasjön.

Tack vare de senaste årtiondens åtgärdsarbete kring Växjösjöarna har mängden näringsämnen till Södra Bergundasjön minskat drastiskt, men arbete kvarstår fortfarande för att minska tillflödet av fosfor som rinner till sjön. I den västra och södra delen av sjön (Oxhagahallarna och Sjöliden) finns två näringsrika skogsbäckar som står för en årlig tillförsel av cirka 40 kg fosfor till sjön.

För att minska fosfortillförseln från skogsbäckarna anlades år 2019 kalkfilter i båda bäckarna, samt en våtmark cirka 100 meter nedströms varje kalkfilter. Syftet med installationen är att kalkfiltrerna ska bidra till att det sura vattnet i skogsbäckarna blir mer buffrat och neutralt, samt att avskiljningen av fosfor i våtmarkerna ska förbättras av att vattnet får ett mer neutralt pH. Våtmarkernas reningsförmåga är i dagsläget lågt på grund av att växtlighet ännu inte har etablerats. För att undersöka hur reningsgraden i våtmarkerna utvecklas över tid, kommer provtagning fortsätta att genomföras i bäckarna. Förhoppningen är att reningsgraden i våtmarkerna förbättras efter några år när växter har etablerats i våtmarkerna.

Resultat och rapporter i projektet samt samrådshandlingar och ansökningshandlingar till Mark- och miljödomstolen hittar du under rubriken Relaterade dokument.

Projektet medfinansieras genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt som förmedlas av Länsstyrelsen i Kronoberg.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 22 december 2021