Eldningsförbud i Kronobergs län

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extrem hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Måltider i ordinärt boende

Sveriges befolkning har en hög genomsnittsålder. År 2030 kommer cirka 25 % av landets befolkning att vara 65 år och antalet invånare över 80 år kommer att öka markant. Med hög ålder följer ofta ett ökat vård- och omsorgsbehov, och många äldre får då behov av en biståndsbedömd omsorg i det ordinära boendet eller inom särskilt boende. Att få stöd kring mat och måltider kan vara en typ av omsorgsinsatser som blir beviljade, där den enskildes vanor och önskningar ska respekteras. Syftet med insatserna varierar men det ska främja god hälsa, bromsa ett försämringstillstånd och underlätta i det sociala livet. Lyckas man utforma dessa insatser rätt för individen kan man öka möjligheten för den enskilde att kunna bo kvar längre i ordinärt boende.

Mat och måltider är en väsentlig del av livet. Maten har stor betydelse för att man ska må bra och därför är det viktigt att ge den enskilde möjligheter till att kunna påverka och vara delaktig. Det kan handla om allt från att skriva inköpslista och handla till att få hjälp med tillredning och matning. Många personalkategorier är inblandade i detta arbete.

I en ansökan om insatser kring mat och måltider är det viktigt att utredningen klargör den enskildes behov. Utredningen ska belysa hur behoven tillgodoses på bästa sätt utifrån ett näringsmässigt, funktionsmässigt och socialt synsätt, samt hur den enskilde har varit delaktig. Insatsen, eller sättet att utföra insatsen på, får inte väljas utifrån hur det av tradition brukar gå till på enheten. Verkställaren ska utgå från den enskildes behov och resurser.

Uppdrag

I oktober 2008 beslutade ledningsgruppen i Växjö kommuns omsorgsförvaltning att ett dokument skulle skapas gällande mat och måltider i ordinärt boende, där områdena biståndsbedömning, verkställighet och avgiftsfrågor skulle behandlas. Dokumentet skulle bli ett hjälpmedel vid handläggning och verkställighet i nutritionsfrågor i ordinärt boende.

Metod

Under hösten 2008 och våren 2009 samlades kunskap om hur arbete med mat och måltider sker inom omsorgsförvaltningen genom träffar i fem olika fokusgrupper. Utgångspunkten för diskussionerna har varit processen kring mat och måltider för omsorgstagare i ordinärt boende. Som diskussionsunderlag utgick vi från två fallbeskrivningar.

Medverkande i de fyra första fokusgrupperna var handläggare, enhetschefer, undersköterskor, arbetsterapeuter, kockar, kostenhetens administratörer, sjuksköterskor, dietist, medicinskt ansvarig sjuksköterska, representant från inköpsgruppen samt representant från Sociorama. Medverkande i den femte fokusgruppen var brukare, anhöriga, god man, undersköterska, biträdande kostchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och representant från Sociorama.

Deltagarna gavs möjligheter att diskutera och reflektera kring sina erfarenheter av mat och måltider från de olika perspektiven.

Resultat

Olika arbetssätt

De olika gruppernas resonemang visade att det såg olika ut hur man arbetade med mat- och måltidsfrågor inom förvaltningens verksamhetsområde. Både handläggning och verkställighet skiljde sig åt mellan olika enheter. Det är viktigt att utgå från den enskildes behov och önskemål, och inte fastna i rådande kultur på arbetsplatsen.

Vikten av samverkan mellan olika kompetenser

Processen runt mat och måltider är mycket komplex och kräver kunskap inom en mängd områden; näringsinnehåll, måltidsordning, sittställning, hjälpmedel, måltider i förhållande till andra insatser och aktiviteter. En nära samverkan mellan handläggare, enhetschef, omsorgspersonal, sjuksköterska, personal från kostenheten och rehabenheten är av största vikt för att alla aspekter ska kunna tas till vara.

Hur ser kompetensen ut?

Mat och måltider är ett område där det ibland ligger nära till hands att ”använda sunt förnuft” istället för att vända sig till personer med specialkunskaper.

Ansvarsområden

Redovisningen från fokusgrupperna visar i flera fall på en osäkerhet om vilken yrkesgrupp som har ansvar för vad. Detta kan leda både till felaktiga förväntningar på andra, och att vissa frågor inte behandlas alls för att man tror att någon annan har ansvar för dem.

Vid utökad samverkan är det viktigt att veta vem som har ansvar för vilken del av processen och vilket mandat den personen har att t ex fatta beslut. En tydlig ansvarsfördelning ger en större möjlighet att ge ett individuellt anpassat stöd.

Dokumentation

Mat och måltider handlar mycket om önskemål från den enskilde. I arbetet med utredning av behoven och upprättandet av genomförandeplanen är det mycket viktigt att vara lyhörd för den enskildes behov och önskemål, och fundera över vilka insatser och arbetssätt som bäst tillgodoser den enskildes behov.

Förbättringsområden

Utifrån resultaten från de ovan beskrivna fokusgruppsintervjuerna kan vi urskilja några områden som är viktiga för fortsatt arbete.

Individuellt inriktade insatser

Utgångspunkten för alla insatser är individens behov av stöd och hjälp samt de önskemål som finns runt insatsernas utformning. Området mat och måltider innehåller flera olika delar att ta hänsyn till utifrån individens behov. Det handlar om:

  • hur måltiderna fördelas över dygnet, hur arbetar man för att minska nattfastan
  • innehållet i kosten, att hänsyn tas till dygnets samtliga måltider när behov av specialkost föreligger
  • måltidernas roll i förhållande till andra insatser, hur kan man arbeta med måltiderna som del av ett aktiverande/rehabiliterande synsätt? Kan man variera middag i form av matdistribution med att t ex laga en måltid tillsammans, eller vid något tillfälle i veckan äta på restaurang eller träffpunkt
  • vilket stöd och hjälp som behövs i samband med måltiderna i form av hjälpmedel, anpassningar i bostaden och hjälpmedel.

Tydligare ansvarsfördelning

I Nutritionshandboken beskrivs ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier. Den skulle kunna kompletteras med utgångspunkt från ovan beskrivna behov.

Dokumentation, reflektion och utbildning

Genomförandeplanen är ett viktigt hjälpmedel för att öka den enskildes inflytande över sina insatser. I manualen till genomförandeplanen finns förtydligande runt området måltider/kost. Den texten kan kompletteras med ytterligare punkter enligt ovan. För att skapa ett mer individanpassat förhållningssätt i mat och måltidsfrågor är det viktigt med olika forum för utbildning och implementering av kompletteringar i manualen till genomförandeplanen och i Nutritionshandboken.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati