Eldningsförbud i Växjö kommun

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extremt hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Måltidsmiljö

Med hjälp av modellen FAMM (Five Aspects Meal Model) kan man på ett tydligt och konkret sätt jobba med måltidsmiljön i offentlig sektor. FAMM är en modell som är influerad av bedömningskriterier i Guide Michelin. Syftet är att ge den enskilde en så optimal nöjdhet som möjligt under måltiden.

FAMM är framtagen på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet. Modellen har utvecklats inom forskningsområdet måltidskunskap, och belyser de fem aspekterna: rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen. Mer om FAMM kan du läsa i Socialstyrelsens rapport Mat och måltider inom hälso- och sjukvårdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och i Livsmedelsverketslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vetenskapliga underlag till Råd om bra mat inom äldreomsorgen i det tredje kapitlet, som heter Måltidsmiljön som omsorginsats.

Styrsystemet

I begreppet styrsystemet ryms de lagar och regler, förordningar och föreskrifter, de ekonomiska förutsättningarna och den logistik som ramar in måltidsverksamheten. Livsmedelslagstiftningen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om offentlig upphandling, är exempel på lagar som styr hanteringen av mat och måltider i kommunen. I boken "Mat för många - Goda råd för utveckling av måltidsverksamheten" som Sveriges kommuner och landsting har givit ut (ISBN 91-7164-148-3) finns de lagar och regler som styr den offentliga måltidsverkamheten.

Maten som köps in upphandlas centralt i kommunen enligt lagen om offentlig upphandling. Kostchefer, kostsamordnare, kockar och dietist har funnits med i upphandlingsgruppen för att få med råvaror och produkter av den sort och kvalitet som efterfrågas i verksamheterna. Inköpen sker via ett kommunövergripande inköpsstöd till en gemensam distributionscentral, varifrån varorna sedan transporteras till respektive kök och vårdenhet. Inköpen till köken behöver därför planeras noggrannt och med god framförhållning. Själva inköpslogistiken påverkar matsedelns utformning, exempelvis kan inte färsk fisk serveras på måndagar. Fisken måste finnas i köket under måndag förmiddag, och den kan inte förvaras på distributionscentralen över helgen - då är den inte längre färsk.

Stämningen

Med stämningen avses själva måltidsmiljön eller atmosfären; det sammanlagda resultatet av de tre faktorerna rummet, mötet och maten, som presenteras under egna rubriker nedan.

Rummet

Omgivningen som den enskilde äter i är mycket betydelsefull. Det är viktigt att den både är funktionell vad gäller sittmöbler, bord med lagom höjd och tillräcklig belysning för att främja varje individs självständighet i måltidssituationen, men också att den är smakfull och tilltalande. I begreppet rummet innefattas inredningen i stort med färgsättning, möblemang, textilier och ljus – faktorer som kan vara svåra för omvårdnadspersonalen att påverka och som man behöver ta hänsyn till vid byggnation eller renovering.

Lättare att påverka är däremot möbleringen i lokalen och bordets dukning, där årstiden eller högtiden speglas i valet av duk, servetter och utsmyckning. Att hålla matsalen ren och snygg är nödvändigt. Det finns många exempel på bra förbättringsområden som är rimliga att utföra och inte alltför kostsamma. Att presentera dagens meny på en tavla, spela lugn musik i matsalen och hålla en lagom temperatur i rummet är några exempel. Utmaningen i att kombinera den stilfulla dukningen och porslinet med olika äthjälpmedel, eller att servera maten på vackra uppläggningsfat utan att den förlorar för mycket värme är också värdefulla insatser.

Att hålla måltidsmiljön lugn och stressfri kan vara svårt. Resultatet av ett förbättringsarbete, enligt modellen Goda Exempel här i Växjö kommun, visade att personalen var den största stressfaktorn. Man ville gärna duka undan och påbörja disken innan alla hade ätit färdigt, vilket resulterade i onödigt spring. Tydliga rutiner och en välkänd struktur i arbetet kring måltiderna underlättar mycket. En måltidschecklista kan vara till mycket god hjälp för att rutinerna ska fungera. Ett gott exempel är måltidschecklistan från Tre Stiftelser i Göteborg, som du kan se här.

I ordinärt boende kan begreppet rummet bli snävare och kanske enbart innefatta köksbordet där måltiden dukas upp, som hålls rent och fräscht. Att servera maten från matdistributionslådan vackert på en tallrik, duka med en servett och sätta in en snittblomma från trädgården eller en syrenkvist i en vas på bordet kan ge ett stort mervärde. Det finns studier som visar att matintaget blir högre om man äter på restaurang jämfört med om man äter hemma. Om det finns möjlighet för den enskilde att ta sig till en restaurang och äta maten i stället för att äta maten hemma via matdistributionen kan det vara en fördel. Kostenheten har flera restaurangeröppnas i nytt fönster runt om i kommunen, som har öppet för lunch och ibland även för kvällsmat.

Mötet

I särskilt boende ska måltiderna ge den som vill en möjlighet till sociala kontakter med andra boende och med personalen. Många trivs att äta ihop med andra, men alla gör inte det. Om någon vill äta i enskildhet ska detta respekteras. Det kan bero på att personen har en sjukdom eller ett funktionshinder som gör det praktiska ätandet svårt, att personen är orolig eller har svårt att äta "fint". Människorna själva är en viktig miljöfaktor och alla trivs inte ihop med alla, därför är det viktigt att man får möjligheten att välja sitt sällskap.

Som personal kan man påverka stämningen i matsalen oerhört mycket beroende på vilken attityd man har och hur serviceinriktad man är. Matsituationen skall präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Mötet påverkas av vår förmåga att kommunicera och göra oss förstådda, men också av andras vilja och förmåga att förstå. Empati, tillit och förtroende mellan den enskilde och personalen är av största vikt. Det är kanske extra viktigt för de personer som behöver hjälp i måltidssituationen med matning, kanske särskilt med tanke på att den enskilde då har ett sällskap vid bordet som han/hon inte själv har valt. Här är det extra viktigt att värna om kontinuitet hos personalen. Matningshjälp är något mycket personligt som ska ske efter den enskildes behov och inte efter hur den som matar tycker att det ska gå till.

I ordinärt boende kan möjligheten att äta på restaurang som ett komplement till att äta sin matdistributionsmåltid hemma vara ett bra alternativ även ur mötesperspektivet. Det finns studier som visar att energiintaget bli högre när man äter tillsammans med flera än om man äter ensam. Andra studier visar att man i högre grad hoppar över måltider om man äter ensam, jämfört med om man äter tillsammans med andra.

Produkten

Med produkten avses i modellen FAMM mat och dryck, tillsammans eller var för sig. De viktiga egenskaperna hos maten och drycken är dess smak och doft, färg och form, dess textur och konsistens.

Vi kan känna fem smaker; sött, salt, surt, beskt och umami. Med åldern försämras förmågan att känna smaker. Mat ska kryddas och då inte enbart med salt och peppar. Dillköttet ska smaka rejält av dill, liksom kalopsen ska ha en god smak av kryddpeppar och lagerblad. Tänk på att inte lägga dina egna värderingar om smak då du serverar eller matar någon. Alla har sin personliga smak.

Nybakat bröd, äppelkaka eller kanelbullar och nybryggt kaffe! Luktsinnet förmedlar det mesta av det vi uppfattar som smak. Med åren får man nedsatt luktsinne. Det man förlorar i lukt och smak kan man lära sig uppskatta i syn, känsel och hörsel.

Matens konsistens och textur, hur det man äter och dricker känns i munnen påverkar upplevelsen av ätandet. En skorpa ska vara krispig, den känns och smakar inte lika bra om den legat i skafferiet en längre tid. Det är även viktigt att maten som serveras har rätt temperatur; kall mat ska serveras kall och varm mat serveras varm. Avsvalnat potatismos ändrar både smak och konsistens, och motsvarar förmodligen inte sinnebilden av vad vi tänker oss när vi föreställer oss potatismos.

För personer som har behov av specialkost och mat med förändrad konsistens, är det viktigt att inte bara jobba med smak, doft, konsistens och textur, utan även med färg och form. Personer med ätsvårigheter befinner sig i kanske lite längre bort från känslan av matglädje. Då kan den visuella presentationen komma att spela en mycket stor roll. Att jobba med mat och måltider i vård och omsorg handlar i många fall om att arbeta med maten ur ett medicinskt perspektiv, men det utesluter inte de övriga kvaliteterna som maten har för oss.

Vilka individuella preferenser vi har på maten påverkar också våra förväntningar om vad som serveras, när maten serveras och hur den presenteras. Våra traditioner, vår kultur eller religion ligger till grund för våra uppfattningar. För att maten som serveras inom vård och omsorg ska passa så många som möjligt är det arbete som läggs ned på menyns variation och utformning och på dess säsongsanpassning mycket värdefull. Här i Nutritionshandboken kan du läsa mer om kostombudenöppnas i nytt fönster, som är länken mellan den enskilde, vårdenheten/hemvårdsgruppen och köken.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati