Eldningsförbud i Växjö kommun

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extremt hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Fett

Fett är vårt mest energirika näringsämne. Ett gram fett ger 9 kcal eller 38 kJ vid förbränning. Fett har också flera andra mycket viktiga funktioner i kroppen.

I kroppens cellmembran är fettsyror ett viktigt byggmaterial. Underhudsfettet är värmeisolerande, och skyddar kroppens inre organ och skelettet mot stötar vid exempelvis fallolyckor. I fett finns de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K, samt de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6.

Fett är dessutom en smakbärare i maten, flera kryddor och smakämnen kommer till sin fulla rätt tillsammans med fett. Fetter är uppbyggda av glycerol och olika sorters fettsyror, som ger fettet dess varierande egenskaper. Det finns mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror.

Omättat fett

Enkelomättade och fleromättade fettsyror brukar med ett samlingsnamn kallas för omättade fettsyror. Fetter som består av en hög andel omättade fettsyror är mjuka eller flytande i konsistensen även i kall kylskåpstemperatur. Exempel på sådana fetter är olja, flytande margarin och det fett som finns i fisk.

Omättade fetter är viktiga för kroppen och anses vara mer hälsosamma än mättade fettsyror. Omega-3 och omega-6 är två fleromättade fettsyror som är särskilt viktiga, då kroppen inte kan tillverka dessa fettsyror själv. Alla andra fettsyror kan produceras i kroppen från protein och kolhydrater. Omega-3 och omega-6 är därför essentiella (livsnödvändiga) fettsyror, som vi måste få i oss via maten vi äter.

Mättat fett och transfett

Mättade fettsyror bildar hårda kompakta fetter som t ex smör, hårt margarin och kokosfett.

Tranfett finns naturligt i mejeriprodukter och kött från idisslare, då transfett bildas i djurens magar. Transfetter kan även bildas industriellt genom att omättade fettsyror härdas (behandlats med väte) för att göra fettet hårdare så att livsmedlet får en önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Om man exempelvis vill använda växtoljor i ett kex, kan man behöva härda fettet helt eller delvis för att få en sprödare konsistens på kexet.

De största källorna till transfett i Sverige idag är de livsmedel som innehåller transfett naturligt.  

Var i maten finns fett?

Fett finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel. I animaliska livsmedel som mejeriprodukter och charkvaror finns huvudsakligen mättade fettsyror. Ett undantag är fisk, som är ett animaliskt livsmedel bestående av hög andel omättade fettsyror.

Annars finns omättade fettsyror främst i vegetabiliska livsmedel som oljor, margarin, nötter, fröer och vissa frukter och grönsaker (t ex avokado och oliver). I vissa vegetabiliska livsmedel finns en hel del mättade fettsyror, exempelvis i kokosfett och palmolja. Man kan se på fettets konsistens vilka fettsyror som det innehåller mest av. Kokosfett är hårt i kylskåpstemperatur, och innehåller därför mest mättade fettsyror.

Fiskens fett är mjukt i kalla temperaturer, och innehåller därför mycket omättat fett (det är därför fiskar kan leva och simma i kalla hav, om de bestod av mättat fett skulle de bli stela som pinnar i det kalla vattnet).

Det är ganska lätt att få i sig tillräckliga mängder av den essentiella fleromättade fettsyran omega-6 då den finns i många olika livsmedel. Omega-3 fettsyror finns framför allt i feta fiskar, rapsolja, linfrö, valnötter m fl.

Livsmedel med övervägande omättade fettsyror brukar kallas livsmedel med bra fettkvalitet, på grund av alla de goda egenskaper som dessa fetter har. Poängteras bör dock att det är lika mycket energi (kcal) i omättade fetter som i mättade fetter.

Hur stort är fettbehovet?

Hos friska vuxna rekommenderas energiintaget från fett, enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012),länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster motsvara mellan 25-40% av det totala energiintaget. Ett energiintag från fett motsvarande ca 30 % är en lagom utgångspunkt för friska normalviktiga individer vid planering av måltider.

Två tredjedelar av fettintaget bör komma från omättade fetter och max en tredjedel från mättade fetter och transfetter. Ett intag av energi från fett motsvarande under 20 % rekommenderas ej eftersom det då är svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror. Ett för lågt fettintag tenderar även att sänka det goda kolesterolet (HDL) och höja triglyceriderna.

Så länge man har en bra balans mellan de olika fettsyrorna verkar en hög total fettmängd ej ha negativ effekt på risken för hjärt-kärlsjukdom. Man måste dock tänka på att man även ska ha utrymmer för energi från kolhydrater, i tillräckliga mängder och av bra kvalité, för att tillgodose behovet av kostfiber samt övriga icke-fettlösliga vitaminer. För många leder ett högt fettintag till viktuppgång vilket är negativt för risken för hjärt-kärlsjukdom.

Behovet av fett kan skilja sig mycket mellan sjuka och friska individer. Vid sjukdom med risk för undernäring bör fettinnehållet i maten ökas. Fett är en värdefull energikälla när aptiten är liten och portionerna är små. Så långt det är möjligt bör man ta hänsyn till fettkvalitén, d.v.s. berika med rapsolja eller flytande margarin och välj ett mjukt smörgåsmargarin.

Vill du läsa mer har Livsmedelsverket tagit fram ett informationsblad: Vad är nyttigt och onyttigt fett?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 augusti 2017
Politik och demokrati