Eldningsförbud i Kronobergs län

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extrem hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Kolhydrater

Kolhydrater brukar delas upp i huvudgrupperna sockerarter (monosackarider och disackarider), stärkelse och kostfibrer.

Socker och stärkelse – energigivande kolhydrater

Sockerarter och stärkelse är energigivande näringsämnen, då de kan spjälkas och förbrännas i kroppen. 1 g kolhydrat ger 4 kcal eller 17 kJ vid förbränning. Monosackarider som fruktsocker (fruktos) och druvsocker (glukos) består av en enkel sockerart. Disackarider, t ex mjölksocker (laktos) och strösocker (sackaros) består av två enkla sockerarter som är sammanlänkade. Stärkelse är sammansatt av långa kedjor av enkla sockerarter.

Sockerarter och stärkelse har som främsta funktion i kroppen att ge energi. Hjärnan och nervsystemet använder bara kolhydrater som energikälla, och får sin försörjning via blodsockret. Innan kroppen kan använda kolhydrater som energikälla måste de först spjälkas ned till sin minsta beståndsdel; glukos. I levern och i musklerna kan glukos ombildas till glykogen. Det glykogen som finns i levern fungerar som en energireserv, och hjälper till att hålla blodsockerhalten på en jämn nivå hela dygnet.

Finns det för lite glykogen lagrat i levern kan glukos bildas t ex från vissa aminosyror. Det glykogen som finns lagrat i musklerna förbrukas i muskeln vid fysisk ansträngning. Kolhydrater har förutom sin huvudsakliga energigivande uppgift andra funktioner i kroppen. De bygger upp cellväggar och är viktiga beståndsdelar i ämnesomsättningen.

Kostfiber

Kostfibrer ger inte någon energi, de passerar mag-tarmkanalen intakta. De består av långa, sammanlänkade kedjor av enkla sockerarter. Lite grovt brukar fibrerna delas in i två huvudgrupper; lösliga (gelbildande, fermenterbara) fibrer och olösliga (icke fermenterbara) fibrer.

De lösliga fibrerna kan påverka både kolesterol och blodsocker på ett positivt sätt. De ger också viktig näring till tarmfloran i tjocktarmen. De icke lösliga fibrerna påverkar tarmfunktionen på ett bra sätt, och kan förebygga förstoppning om man dricker tillräckligt mycket vätska till fibrerna. Fiberrika livsmedel ger också större mättnadskänsla än fiberfattiga, då de binder mer vätska.

Var i maten finns kolhydrater?

Alla typer av kolhydrater finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som spannmålsprodukter, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt, vissa mejeriprodukter och socker. Kostfibrerna finns i vegetabiliska cellväggar, och finns i störst mängd i fullkornsprodukter, fröer, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär.

Hur stort är kolhydratbehovet?

I rekommendationer för friska vuxna bör kolhydrater ge 55-60 % av dygnets totala energiintag, då främst i form av stärkelse- och fiberrika livsmedel. Tillsatt socker bör endast utgöra max 10 % av dygnets energiintag. För samma grupp av människor är det rekommenderade kostfiberintaget 25-35 g/dygn.

Vid sjukdom eller andra tillstånd som kan medföra risk för undernäring brukar både det totala kolhydratintaget och kostfiberintaget vara lägre. Det beror på att proteinbehovet oftast är förhöjt, och att det är lättast att energiberika maten med fett. Kostfiber ger för mycket volym och mättnadskänsla, vilket kan vara ett problem om aptit och matintag är små.

Glykemiskt Index, GI

Glykemiskt Index (GI) är ett standardiserat mått på hur snabbt, hur mycket och hur länge blodsockret påverkas efter att man har ätit ett livsmedel som innehåller kolhydrater. Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen beroende på både livsmedlets egenskaper, måltidens sammansättning och den egna kroppens förmåga att tömma magsäcken och ta upp näring i tunntarmen.

När man bestämmer GI-värdet på ett livsmedel jämförs 50 g ren kolhydrat från livsmedlet med 50 g ren kolhydrat från standardprodukterna vitt bröd eller glukos, som har referensvärdet 100. Höga GI-värden ska stå för att blodsockret stiger snabbt och högt, medan låga GI-värden ska innebära att blodsockret höjs långsamt och lite. Ett problem med GI i tabellform är att man bara tar hänsyn till enstaka livsmedel för sig, inte hela måltider.

Ett annat problem är att siffran endast visar hur blodsockret påverkats av en mängd som motsvarar 50 g ren kolhydrat av ett livsmedel. Den mängden kan variera mycket, det märks i exemplet nedan där morötter och jordnötter jämförs. Dessutom säger GI-värdet inget om livsmedlets andra egenskaper, som t ex energi- och näringsinnehåll:

Jordnötter har GI 21                                  

50 g ren kolhydrat = 500 g jordnötter          

500 g jordnötter = 2925 kcal och 245 g fett 

Morötter har GI 101

50 g kolhydrat = 800 g morötter (11 st)  

800 g morötter = 248 kcal och 0,8 g fett  

Glykemiskt index i äldreomsorgen

I äldreomsorgen kan GI-värdet för en måltid vara mycket användbart när man jobbar med desserter. Då är det främst dessertens fettinnehåll som spelar roll. Om den enskilde med diabetes behöver mycket energi samtidigt som blodsockret bör hållas på en lagom nivå kan en liten dessert med högre fettinnehåll vara ett bra avslut på måltiden. En liten portion dessertpaj eller kaka med en klick grädde till behöver inte höja blodsockret särskilt mycket trots att den innehåller socker.

Mer information om Glykemiskt Index finns på Livsmedelsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Livsmedelsverkat har också en informationsbroschyr om kolhydrater: Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 augusti 2017
Politik och demokrati