Eldningsförbud i Växjö kommun

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extremt hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Metoder för att förkorta nattfastans längd

Det finns många olika sätt att nå målet för nattfastans längd.

Det som fungerar bra på en avdelning/ett boende kanske inte fungerar alls på annat håll, och det som passar en omsorgstagare behöver inte passa övriga omsorgstagare på avdelningen/boendet. Individanpassade lösningar beroende på hälsotillstånd och önskemål är ytterst viktiga som en del av den personliga planen.

Övergripande riktlinjer för avdelningen bör finnas som en grund att utgå från. Enhetschef, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal (både dag- och nattpersonal) bör tillsammans arbeta fram riktlinjer för hur man jobbar med nattfastan på respektive enhet, och tydliggöra vem som ansvarar för vad. Om kvällspersonalen förbereder en drink kanske nattpersonalen kan servera?

Resurspersoner som dietist eller arbetsterapeut kan med fördel bjudas in för att delta i arbetet och agera bollplank. Några enheter har tidigare jobbat med att förkorta nattfastans längd inom ramen för Goda Exempel, dem kan man gärna kontakta för tips och idéer. Deras arbeten finns presenterade på Insidan.

Kunskap

Det är viktigt att all personal har kunskap om varför det är viktigt att jobba med nattfastans längd, och vad en lång nattfasta medför. Utbildning om nattfasta specifikt kan vara svår att plocka ur sitt sammanhang, den bör ingå i en helhetsutbildning om nutrition. Om man inte har grundläggande kunskaper om näringslära, nutrition för äldre, sjuka och funktionshindrade, vikten av en jämn måltidsfördelning under dagen osv kan det bli svårt att se var nattfastan kommer in i helheten.

Idag matas vi ständigt med olika budskap om mat och näring från media, kostbudskapen kan kännas väldigt motsägelsefulla och föränderliga, och de är svåra att sätta i ett sammanhang dels för oss som privatpersoner och dels hur vi hanterar frågan när vi jobbar med andra människor och deras behov. Vi bombarderas inte alls på samma sätt med olika budskap från media när det gäller omvårdnad, rehabilitering, fallprevention, såromläggning och inkontinensskydd som vi gör när det gäller nutrition.

Tydliga riktlinjer inom området som alla känner till och en bra baskunskap hos alla när det gäller nutrition är oerhört viktigt för att vi ska känna trygghet med vårt arbete och jobba med rätt saker. Förvaltningens dietist är en resursperson man gärna kan koppla in.

Attityder

Flera undersökningar visar att personalens attityder kan påverka näringsintaget hos omsorgstagare/brukare som har svårt att äta. Den enskilde är mycket beroende av personalens kunskap om, intresse för och syn på nutrition, mat och måltider. Om jag själv som personal kan förmedla att jag tycker att kvällsmellanmålet är viktigt och att jag har goda alternativ att erbjuda kan man komma väldigt långt. Det är värdefullt att ha kunskap att kunna motivera för den enskilde och/eller anhöriga varför kvällsmellanmålet är så viktigt när aptiten är liten och orken inte finns.

Ibland måste man som omsorgspersonal kanske rent av agera skådespelare. Man kanske själv inte tycker om t ex kosttillägg eller välling, men det professionella förhållningssättet gör att man ändå serverar det som om det vore en favorit.

Konsten att erbjuda

Hur man frågar den enskide om han/hon vill ha ett kvällsmellanmål är ofta avgörande för det svar man får. Du vill inte ha något mellanmål ikväll heller va? är naturligtvis sämsta tänkbara sätt att fråga på, men det förekommer trots allt. Svaret kan knappt bli annat än nej. Inom äldreomsorgen består vår kundgrupp fortfarande en generation som helst inte vill vara till besvär. De vet hur mycket personalen redan har att göra. Vill du ha en smörgås? kanske inte heller är någon bra fråga, för om den enskilde inte är sugen på just en smörgås utan hellre något annat kanske det inte kommer fram.

Vad skulle du vilja ha för mellanmål ikväll? är ett exempel på en jättebra fråga, särskilt om man har lite förslag att presentera visuellt, då synen styr omkring 70 % av aptiten. På vissa avdelningar/boenden går personal runt med en mellanmålsvagn till rummen, där det finns några urval av ät- och drickbara mellanmål. Har man inte med sig en serveringsvagn är det värdefullt att kunna måla upp en bild av något gott genom att använda många adjektiv t ex Vill du ha varm nyponsoppa i ett fint glas med lite kall vaniljglass i? Då är det lättare att se mellanmålet framför sig och känna både varmt och kallt.

Ibland, särskilt om den enskilde vaknar på natten och är lite torr i munnen, kan det vara lättare att dricka än att äta. Kostenhetens kunder kan från köket beställa färdiga E-drinkar (energi- och proteinrika drinkar eller hemmagjorda näringsdrycker) eller ingredienser att göra E-drinkar av på avdelningen. Recept finns i Nutritionshandboken. Där finns också andra förslag på bra mellanmål.

Valmöjligheten är viktig; bara för att man väljer yoghurt en kväll behöver inte det betyda att man vill ha yoghurt varje kväll. När det gäller kosttillägg som sjuksköterska beställer är det alltid sjuksköterskan som ska ordinera dessa på en signeringsblankett för omvårdnadsåtgärder. Dessa kan ibland ordineras sent på kvällen i syfte att förkorta nattfastan, och det är en HSL-insats som sjuksköterskan ansvarar för.

Måltidsfördelning – vilka tider serveras maten?

Det är inte ovanligt att frukosten serveras när alla på avdelningen/boendet har fått hjälp att göra sin morgontoalett och klä sig, ibland kanske frukosten inte serveras förrän framåt 8.30-9.00. Middagen brukar börja serveras från 11.30 och framåt, sedan brukar eftermiddagsfikat komma vid 14.30-15.00.

Ibland händer det att kvällsmaten serveras så tidigt som 16.30, men i många fall väntar man i alla fall till 17.00-17.30. När måltiderna förläggs så pass tätt under dagen hinner den enskilde knappt bli hungrig under dagen, och ibland kan det resultera i att matintaget blir litet vid varje måltid.

Analysera utgångsläget – var är vi och vart ska vi?

Det är viktigt att kartlägga hur måltidsfördelningen ser ut på avdelningen/boendet, och att hela personalgruppen funderar och reflekterar över varför det har blivit just så. Förlägger man måltiderna tätt av gammal vana – så har vi ju alltid gjort? Är det schemat som får styra måltiderna?

Måste alla vara klädda och färdiga när frukosten serveras, eller finns det någon som vill äta frukost i morgonrock på sitt rum? Kan stress eller oro för att inte hinna med kvällens bestyr göra så att man serverar kvällsmaten allt tidigare? Hur lång tid får måltiden ta? Sitter vi ner och fikar tillsammans med omsorgstagarna/brukarna, eller försvinner personalgruppen in i personalrummet?

Framför allt är det viktigt att fundera över vad som kan göras annorlunda – vad behöver hända för att vi t ex ska servera kvällsmaten en halvtimme senare? Fokusera gärna på en realistisk förändring som är möjlig att genomföra till att börja med, något som ni själva i gruppen kan jobba med här och nu, och som inte kräver att det ekonomiska läget förbättras eller att matsalen behöver byggas om. Ta gärna hjälp av andra avdelningar som har jobbat med liknande förändringsarbete tidigare. Dokumentera gärna på denna blankett.

Sent kvällsmål

Ett sent kvällsmål i samband med sänggåendet är ett effektivt sätt att förkorta nattfastan på. I samband med att nattmedicin delas eller att en blöja byts kan man mycket väl ha som rutin att servera någon energirik dryck eller ett litet mellanmål beroende på vad den enskilde föredrar.

Omsorgstagare/brukare som är vakna lite längre på kvällen kan med fördel erbjudas ett kvällsmål, gemensamt i matrummet, framför TV:n eller inne på rummet. En uppdukad mellanmålsvagn med några få alternativ (både i fast och flytande form) kan stimulera aptiten.

Nattmål

Om den enskilde vaknar på natten och är orolig bör han/hon erbjudas något att äta eller dricka. Har den enskilde gått och lagt sig tidigt och kanske inte ätit sedan kvällsmaten är det inte konstigt om man vaknar och är hungrig, även om man inte har förmågan att uttrycka det själv alla gånger. Något att äta och dricka kan i dessa fall fungera bättre än sömntabletter. Tänk också på att gärna ta med en termos med varm choklad eller välling att erbjuda när medicin ska delas eller en blöja bytas under natten.

Förfrukost

En del omsorgstagare som är morgonpigga bör erbjudas en förfrukost, dvs ett tidigt morgonmål på rummet när de vaknar. Många har med sig den rutinen från den tid då de var yrkesverksamma, och kanske är vana vid att starta dagen med smörgås och kaffe i gryningen.

Att väcka eller inte väcka?

Att väcka den enskilde för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärd man tar till när man jobbar med att förkorta nattfastan. På vissa enheter eller avdelningar har man rent av bestämt att man inte gör det, utan att alla omsorgstagare/brukare ska få sova ostört. I vissa fall kan man dock tänka sig att väcka en omsorgstagare/brukare som sover, t ex för att ge medicin eller för att byta en blöja. Frågan är varför det ena klassas som viktigare än det andra? Handlar det om tradition även här – så har vi alltid gjort?

Ibland kan ett undernäringstillstånd gå så pass långt att den enskilde helt enkelt inte orkar ta sig för något, och man kan bli liggande i sängen på grund av orkeslöshet och apati. Det naturliga åldrandet innebär ofta att man blir tröttare, men att den enskilde tillbringar mer än halva dygnet i sträck liggandes i sängen utan tillgång till mat och dryck är inte en del av det normala åldrandet. Ätandet under resten av dagen kanske fungerar dåligt på grund av detta, och det är lätt hänt att man efter en tid kommer in i en negativ spiral av undernäring, intorkning och ätsvårigheter som är svår att bryta.

I en del fall kanske det rör sig om omsorgstagare/brukare som är i livets slutskede, och som slutar äta av den anledningen. Det är helt naturligt. Omsorgstagare/brukare som inte befinner sig i livets slut men som är undernärda och orkeslösa bör man däremot överväga att väcka under en period för att öka energi- och näringsintaget med hjälp av mellanmål. Det handlar inte om att man ska väcka den enskilde mitt i natten och servera en smörgås. Om den enskilde ätit kvällsmat vid 17-tiden och lagt sig för natten vid 19-tiden kanske man kan erbjuda något energirikt att dricka framåt 21-22, samtidigt som man byter eventuell blöja eller ger medicin. Det är också viktigt att servera något energirikt att dricka direkt på morgonen på sängkanten innan morgonbestyren börjar för att förkorta nattfastans längd även i den änden av natten.

Om man ser att det finns behov av att väcka den enskilde på förnatten i syfte att bryta nattfastan är det viktigt att diskutera det i personalgruppen så att alla vet varför man gör det och hur man kan gå tillväga för att man ska känna sig trygg med beslutet. Att förklara för den enskilde och/eller anhöriga är också viktigt, så de förstår och accepterar åtgärden. När näringsintaget ökar kan man vanligtvis se ganska snabba resultat på att den negativa spiralen bryts; att den enskilde sover bättre, blir piggare och får förbättrad aptit.

Uppföljning och utvärdering

Redan när förändringsarbetet börjar är det bra att sätta upp en tid för när ni ska följa upp och utvärdera de insatser som har gjorts. Vad har fungerat bra? Vad kan man göra annorlunda? Är ni nöjda, eller vilket är nästa steg? Var inte rädd för att testa något annat om det ni hittills har provat inte har gett önskad effekt, och tag gärna hjälp från dietist eller andra avdelningar som har lyckats bra.

Kom ihåg; gör ni ingenting så händer ingenting – gör ni något så händer alltid något.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati