Eldningsförbud i Kronobergs län

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extrem hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Diabetes hos äldre

Diabetes är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som karaktäriseras av förhöjd nivå av socker (glukos) i blodet.

Insulin, som produceras i bukspottkörteln, gör det möjligt för sockret i blodet att komma in i kroppens celler. De vanligaste diabetessjukdomarna benämns diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Vid typ 1 saknar kroppen förmåga att producera insulin och det måste därför alltid tillföras genom injektioner.

Vid typ 2 producerar bukspottkörteln mindre insulin än vad kroppen behöver för att hålla blodsockret inom normala gränser. Insulinresistens är en annan orsak till diabetes typ 2. Det innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till att glukosupptaget försämras.

En del personer med diabetes typ 2 behandlas enbart med kost, en del behöver blodsockersänkande eller insulinfrisättande tabletter och ibland kan insulin behövas även vid denna form av diabetes.

Symtom

Högt blodsocker (hyperglykemi) hos äldre beror oftast på infektioner eller på att behandlingen är otillräcklig. Symtom är trötthet, ökad törst och stora urinmängder. Klåda i underlivet, hunger och illamående kan också vara symtom på högt blodsocker. När blodsockret ligger högt är det bra att dricka vatten.

Lågt blocksocker (hypoglykemi) kan bero på för lite mat, ökad fysisk aktivitet utan extra tillskott av mat, alkohol, för hög dos av tabletter eller insulin, eller att det går för lång tid mellan måltiderna.

Tecken på lågt blodsocker är främst svettningar, oro, darrighet, irritation, hunger och koncentrationssvårigheter. Det är framför allt personer med insulinfrisättande tabletter eller insulinbehandling som löper risk att få för lågt blodsocker (en känning).

I dessa fall är det bra att ha druvsockertabletter tillhands, då druvsocker höjer blodsockret snabbt. När druvsockret har haft effekt är det bra om man äter ett mellanmål, t ex smörgås och ett glas mjölk så att blodsockret kan stabilisera sig och inte sjunka på nytt när effekten av druvsockret har avtagit. För en del äldre personer kan alltför lågt blodsocker vara en större risk att leva med än något förhöjda blodsockervärden.

Målsättning med behandling

Det övergripande målet för behandlingen av diabetes hos äldre personer är ofta så god livskvalitet som möjligt, samt att uppnå symtomlindring, dvs undvika trötthet, törst, sår som inte läker och de täta urinvägsinfektioner som kan tillstöta om blodsockret ligger för högt.

Man bör skilja på målsättningen för yngre personer med diabetes och äldre. Hos yngre är det viktigt att förebygga olika diabetesrelaterade komplikationer som ögon-, njur- och nervförändringar och fotproblem. Det tar ofta lång tid att utveckla dessa komplikationer. Om däremot en äldre person insjuknar i diabetes hinner ofta inte dessa komplikationer utvecklas.

Istället tillkommer andra risker, exempelvis ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar. Malnutrition är också ett mycket vanligt problem bland äldre inom äldreomsorg, och därför mycket viktigt att beakta.

Vid malnutrition tonas målsättningen i diabetesbehandlingen ned till förmån för optimering av energi- och näringsintaget för att stoppa viktnedgång/bibehålla kroppsvikt.

Man ska naturligtvis eftersträva så normala blodsockervärden som möjligt även hos äldre, men hur god kontrollen ska vara måste bestämmas från individ till individ, med hänsyn tagen till bland annat ålder, andra sjukdomar, senkomplikationer och sociala faktorer.

Principerna för dagens diabeteskost

De flesta människor mår bra av att fördela maten över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och två till tre mellanmål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet blir blodsockret jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre att äta så här för att de ska få i sig all den näring de behöver.

Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för ”friska” personer och personer med diabetes. I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanlig bra mat. Det är viktigt att man tar hänsyn till personens egen livsrytm och livsstil. För insulinbehandlade patienter är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktig för att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid.

Maten – en del av behandlingen

Det kan finnas stora skillnader i den blodsockerhöjande effekten mellan olika livsmedel med samma kolhydratinnehåll. Detta kan i sin tur bero på hur fort magsäcken töms eller hur fort livsmedlen tas upp från tarmkanalen. Det är viktigt att komma ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet.

Om en mindre mängd socker ingår i en måltid eller i ett mellanmål påverkar det vanligtvis inte blodsockret. En till ett par teskedar socker kan ingå per måltid – man får pröva sig fram. Vissa personer kanske klarar av att använda vanlig lingonsylt till maten, medan någon annan kan behöva en lingonsylt med mindre socker. En del personer kan äta en liten portion av den vanliga desserten, andra behöver diabetesanpassad dessert.

Ibland kanske det blir för mycket med både lingonsylt, söt måltidsdryck och dessert till maten trots att man använder diabetesanpassade alternativ – då kan man behöva välja bort någon del i måltiden eller anpassa behandlingen.

Äldre personer med diabetes kan oftast äta en vanlig kaka eller bullskiva till kaffet. Eftersom små mängder socker inte påverkar blodsockret så mycket minskar behovet av sötningsmedel, men ibland kan de vara ett bra alternativ.

Det är inte alltid så att höga blodsockervärden beror på kosten. Det kan även bero på att den äldre har en pågående infektion, är i efterförloppet av en operation, har sovit dåligt, är psykiskt stressad eller orolig, har smärta eller börjar äta mindre än vanligt. Det finns många faktorer utöver kosten att se över om blodsockret är svårkontrollerat, vilket är viktigt att komma ihåg.

Mat som behandling vid undernäring

Ofrivillig viktförlust, låg vikt (BMI under 22 om man är över 70 år eller under 20 om man är under 70 år) och/eller ätsvårigheter är vanliga tecken på undernäring. När undernäring och diabetes förekommer samtidigt är det bra att berika maten med extra fett, t ex olja eller flytande margarin i frukostgröten, på grönsaker eller i potatismos och sås. Fett påverkar inte blodsockret, och är dessutom det mest energitäta näringsämne som finns.

Drycker

Det behövs i regel inga specialprodukter för personer med diabetes. Det kan dock vara bra att använda drycker med låg sockermängd (kolhydrater) som dryck mellan måltiderna. Bedömningen om vilken dryck som är lämplig måste avgöras från individ till individ, med hänsyn tagen till blodsockervärden, näringstillstånd, aptit, sjukdomsbild i övrigt osv.

Drycker med mindre än 1 g socker (kolhydrater) per dl passar som törstsläckare och kan också vid behov användas som måltidsdryck. Exempel är kranvatten, mineralvatten, lightläsk, kaffe, te, light- och lågkalorisaft. Drycker med upp till ca 5 gram socker (kolhydrater) per dl (t.ex. lågkaloridryck av juicetyp) kan också passa som måltidsdryck, riktlinjen är 1 glas á 2 dl per måltid.

Mjölk och naturell fil innehåller cirka 5 gram kolhydrat per deciliter, vilket motsvarar ungefär två sockerbitar. Mjölk ger till skillnad från andra kolhydratrika drycker också ett bra tillskott av protein, vitaminer och mineraler.
De flesta mjölksorter innehåller lika mycket kolhydrater, oavsett fetthalt. Näringsvärdesdeklarationen talar i allmänhet om hur mycket kolhydrater som finns per deciliter drickfärdig dryck.

Kosttillägg (näringsdrycker)

Kompletta kosttillägg med hög energi- och näringstäthet är att föredra för personer med sjukdomsrelaterad undernäring. Vid samtidigt förekommande diabetes bör en prioriteringsbedömning göras med avseende på nutritionsbehandlingen.

Det finns kosttillägg speciellt framtagna för personer med diabetes, där kolhydratinnehållet är lågt och av en typ som inte höjer blodsockret lika snabbt som kolhydraterna i andra kosttillägg. Vid svårkontrollerat blodsocker kan dessa vara bra alternativ. Man får pröva sig fram och testa blodsockret vid behov.

Munvård

Vid diabetes är mun- och tandvård viktig. Muntorrhet är vanligt hos äldre personer som behandlas med flera olika läkemedel. Diabetessjukdomen i sig kan också medföra muntorrhet, som i sin tur ökar risken för karies och infektioner. Kontakta gärna tandhygienist för råd.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati