Eldningsförbud i Kronobergs län

Länsstyrelsen har beslutat om eldningsförbud i Kronobergs län. Det råder extrem hög brandrisk i skog och mark.

Stäng meddelande

Åtgärder vid risk för undernäring eller undernäring

Nutritionsbehandlingen syftar till att tillgodose den enskildes energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Förstahandalternativet är alltid vanlig mat, så kallad kostbehandling. Nutritionsbehandling inkluderar följande terapiformer:

1. Rådgivning beträffande ätande och ätbeteende

Måltidsordning och nattfasta

För personer med nedsatt aptit är det viktigt att maten fördelas på flera måltider över dygnet, till exempel tre huvudmål och två till tre mellanmål. Det är viktigt att mellanmålen utformas efter patientens preferenser och har ett högt energi- och proteininnehåll. Ofrivillig nattfasta bör inte överstiga elva timmar och för personer som vaknar på natten bör det finnas tillgång till något att äta.

Måltidsfördelningen ska individanpassas så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål och/eller tidiga morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tidpunkt bör få denna möjlighet.

Matvanor och livsmedelsval

Man bör ta hänsyn till att matvanor kan variera med nationell och etnisk bakgrund, religion och personliga preferenser. Det är därför angeläget att visa respekt och ta reda på vilka önskemål som finns, till exempel vad gäller livsmedelsval, matlagningsmetoder och hur man vill äta.

Vid undervikt är det bra att motivera till att välja mer energirika livsmedel och drycker, samt förstärkta mellanmålöppnas i nytt fönster. Dessert vid både middag och kvällsmat ger bra extra energi.  

Anpassad måltidsmiljö

Måltidsmiljön kan ha positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. Det är viktigt att ta detta i beaktande när man planerar behandlingen och om möjligt hjälpa patienten att få en god måltidsmiljö.

Ätstödjande åtgärder

Ätstödjande åtgärder syftar till att stödja, underlätta och göra det möjligt för den enskilde att uppnå ett optimalt energi- och näringsintag. Exempel på ätstödjande åtgärder är: 

  • anpassad sittställning
  • hjälp att lägga upp mat på tallriken
  • hjälp att hälla upp dryck
  • hjälp att skära upp/dela maten på tallriken
  • guidning för att äta själv
  • verbal uppmuntran/påstötning/instruktion
  • matning
  • äthjälpmedel såsom anpassade bestick, tallrik med hög kant och drickvänlig mugg.

2. Grundkost, specialkost, konsistensanpassad kost, anpassad kost

Under kapitlet Måltidsenhetenöppnas i nytt fönster finns information om de kosstyper som finns att tillgå.

3. Kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd

Kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd är komplement när den vanliga kosten inte räcker för att tillgodose patientens behov av energi och näringsämnen. Ordination ska föregås av utredning samt bedömning av energi- och näringsbehov. Ordinerad insats förs in på signeringslista för omvårdnadsåtgärder. Erbjuden och intagen mängd ska signeras.

På särskilt boende ordinerar sjuksköterskan kosttillägg eller annat oralt nutritionsstöd. Ordinationen ska innehålla produktnamn, mängd och tidpunkt för administrering. Läs mer i kapitlet Beställningsrutiner i särskilt boendeöppnas i nytt fönster.  

I ordinärt boende tar sjuksköterskan konatakt med dietist i primärvården för förskrivning. Läs mer i kapitlet Förskrivningsrutiner i ordinärt boendeöppnas i nytt fönster.

4. Enteral nutrition

I kapitlet Enteral nutritionöppnas i nytt fönster finns mer information och befintliga riktlinjer.

5. Parenteral nutrition

Parenteral nutrition (PN) innebär att vätska och näring ges intravenöst. Läkare ordinerar parenteral näringslösning, ofta i samråd med dietist och/eller sjuksköterska. Ordinationen omfattar energinivå, val av näringslösning, mängd i ml, eventuella tillsatser samt huruvida PN ska ges perifert eller intravenöst.

Figur. Grundläggande principer för nutrtiionsbehandling, Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011.  

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 augusti 2017
Politik och demokrati