Krisorganisationen

Vid en störning eller kris i samhället aktiveras kommunens krisorganisation. Den som har ansvaret under normala förhållanden har också ansvaret vid en kris, vilket innebär att  krisen ska hanteras så nära den drabbade verksamheten som möjligt. Men vid större händelser kan dessa verksamheter behöva stöd från den centrala krisorganisationen.

I Krisledningsnämnden sitter politiker som även utgör kommmunstyrelsens arbetsutskott. Det är ordförande som avgör när nämnden ska börja gälla. 

Kommunchef är högsta beslutande tjänsteman i krisarbetet. 

Den centrala krisledningsstaben (CKL) är kommunchefens ledningsstöd som innehåller funktioner för bland annat ledning och samverkan, administration, analys och kommunikation. Staben ska kunna verka dygnet runt och är sammansatt av tjänstemän från kommunala verksamheter och bolag 

Kommunikationsavdelningen informerar allmänheten, kommunorganisationen och media. Under en extraordinär händelse samordnas information/kommunikation av den centrala krisledningsstaben. 

Krisstödsgrupper har till uppgift att minska eller förhindra personliga kriser hos berörd allmänhet i samband med olyckor. I grupperna finns skol- och psykiatrisjuksköterskor, psykologer, socialarbetare och präster. 
 
Växjö kommuns frivilliga insatsstyrka (KIS) består av personal ur frivilligorganisationer. KIS kan utföra uppdrag direkt åt kommunen men kan också användas av räddningstjänsten, polis- och sjukvårdsmyndigheterna.
 
SOS Alarm ansvarar för flera av de larm som krävs för att snabbt kunna organisera kommunens krisorganisation.
 
Samverkande myndigheter och organisationer. Kommunen kan samverka med ett antal olika myndigheter och organisationer, beroende på vad som krävs för den specifika händelsen. Exempel på sådana är:

  • polis
  • länsstyrelse
  • annan kommun
  • frivilliga organisationer
  • transportföretag med flera

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 mars 2019
Politik och demokrati