Norra Torparhagen etapp 3
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i området Norra Torparhagen etapp 3.
Byggnadsår: 1972
Arkitekt: Jörgen Egmose
Bebyggelse: 20 kedjehus och 21 radhus av suterräng
Antal: : 41 enplanshus med källare respektive enplanshus av suterräng
Gator: Lotusvägen, Lobeliavägen och Luzernvägen
Kvarter: Rädisan, Rättikan, Sparrisen, Spenaten och Tomaten
Det började som jordbruksmark
Långt in på 1900-talet bestod Teleborg av skog, åkermark och torp. År 1964 köpte Växjö stad Teleborgs gods av dåvarande ägaren Fredrik Bonde (Knutsson 2012). Befolkningen växte allt mer och kommunen ville tillgodose det ökade behovet av bostäder. En projektgrupp sattes därför ihop för att planera exploateringen av Teleborgs bostadsområde med tillhörande närservice. Efter stadens hastiga expansion av bostadsområden var Växjö år 1970 den största staden i sydöstra Sverige (Larsson 1991).
Ursprunglig utformning
Tak: Plant tak i papp och sarg med liggande träpanel
Fasad: 1-tums stående träpanel i kombination med stående asbestcementskivor (eternit) på långsidorna. Gavlar i gult halvstenstegel
Fönster: Träfönster med tunn fönsterkarm
Garage: Kedjehusen har garage som sammanlänkande byggnad medan radhusen har inbyggt garage. Garagen är byggda på en betongsula på frostfritt djup. Fasaden har
1-tums stående profilspontad panel
Grund: Kantförstyvad betongplatta
Området Norra Torparhagen 3 har två varianter av byggnader. Rädisan 1–7, Rättikan 1–7 och Tomaten 1–7 är radhus i form av suterränghus och Sparrisen 1–2, Spenaten 1–6, Rädisan 8–12, Rättikan 8–12 och Tomaten 8–9 är kedjehus med källare.
Utmärkande för denna bebyggelse
Kombinationen av tegel och trä som fasadmaterial är tidstypisk för 1970-talet, likaså den utsmyckande remsan av eternitplattor längs sidan ut mot gatan. Villorna präglas av en avskalad arkitektur med inspiration från funktionalismen i form av raka linjer. Båda hustyperna är placerade nära gatan. Kedjehusen har uteplats i österläge medan radhusen har uteplats i västerläge. Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet. En större och mer privat trädgård finns på baksidan intill uteplatsen.
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Detta tack vare deras medverkan i både Växjös och Teleborgs expansion som framför allt ägde rum under miljonprogrammet mellan åren 1965–1974. Trots att de ofta arbetade enskilt är de fyra arkitekternas arbeten av samma karaktär.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att ta tillvara villans värde rekommenderar vi att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. Genomför eventuella förändringar så att den ursprungliga karaktären bevaras. De rekommendationer som ges för området Norra Torparhagen 3, baserat på inventeringen lyder enligt följande:
För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.
Välj din fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas ursprungliga enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Om du ska förändra fasaden på din villa, välj gärna en smal träpanel likt originalet. Precis som träpanelen är den gula tegelväggen vid carporten en detalj som bör bevaras för att behålla områdets enhetliga karaktär. Att putsa eller måla teglet är mindre bra exempel på fasadförändringar, eftersom det inte går att återställa till ursprung. För de villor som har kvar eternitplattorna under fönstren rekommenderas att behålla dem eller byta till liknande skivmaterial.
Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den befintliga arkitekturen.
Sargen utgör i detta fall taket och vid ommålning påverkas enhetligheten i området. Vid byte av taket på din villa, välj kulör i linje med den ursprungliga. Om kulörerna på taken i området är likartade bevaras villornas samhörighet.
Fönstren är i klassisk 1970-talsstil med enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt, Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, se till att välja fönster efter befintlig kulör och byggstil, det vill säga i trä med tunna karmar. Foder, spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer gör att villan ger ett gulligt intryck som inte passar in i arkitekturstilen.
Garagen bör bevaras som de är. Finns behovet att göra om garaget, tänk på att välja utformning, material och kulör i linje med den ursprungliga byggstilen.
Höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra, kontakta gärna Växjö kommun och rådfråga.
Sammanfattning
- Bevara gruppbebyggelsen som en helhet
- Behåll den mörka kulören på taket
- Bevara sargen på taket likt ursprung
- Låt teglet vara omålat
- Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs, foder och fönsterluckor. Välj kulör lik ursprung
- Undvik att bygga höga plank eller staket mot gatan
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det innefattar då bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken).
Arkitekturhistoriskt värde
Kombinationen av trä och tegel på fasaden är tidstypisk för 1970-talet. Villorna har även funktionalistiska inslag med plant tak och raka linjer.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Samhällshistoriskt värde
Området har ett värde för Växjös samhällshistoria då det är uppbyggt under miljonprogrammet från år 1965–1974, då Växjö genomgick stora stadsexpansioner.
Hur området upplevs
Villorna i området upplevs välbevarade vad gäller husformen, men många av de boende har satt sin egen prägel med olika val av kulör och fasadmaterial.