Smarta värmesystem – vad är det vi vill uppnå?

Denna bloggartikel är skriven av gästförfattare Nicolas Waern, VD & Grundare för WINNIIO AB, vars bolag erhöll tilldelningsbeslut för utmaningen om ”smarta värmesystem”.

De frågor vi undersöker handlar om hur modern teknik och mer moderna tankesätt kan hjälpa beslutsfattare i städer, energiproducenter, fastighetsägare att effektivisera existerande system.

Vi kommer att använda AI-lösningar för att kontrollera 226 stycken radiatorer i tre skolor med hjälp av trådlös teknik. Därtill med hjälp av kontextuell styrning från temperaturgivare, fukt, närvaro, väderdata, bokningssystem och andra metoder för att styra på bästa sätt vid ett givet tillfälle.

Kort sagt är målet att skapa en skalbar lösning för såväl nybyggnation som existerande fastigheter som både lättare och snabbare kan förvandla data till insikter för ett data-drivet beslutsfattande som kan hjälpa aktörer till att styra energisystem mer effektivt. Vi planerar för AI användande, distribuerad intelligens, plattformsoberoende och digitala tvillingar redan från första början.

Vad händer sen?

Men det som kanske är mest intressant är vad som händer när vi har allting på plats. Här har vi flera frågor som vi försöker få reda på svaret kring och vissa som vi bara måste få rätt så fort som möjligt.

• Om fastighetsägare klarar av att sänka sin energikonsumtion med 15%. Hur kommer energiproducenter och fjärrvärmebolag reagera då deras intäktsströmmar kommer minska?
• Är den initiala reaktionen rätt i att inte vilja effektivisera system i sin helhet?
• Håller den ekonomiska kalkylen för fastighetsägare att bara tänka energibesparing? Eller är det multipla nyttor som behöver beaktas?
• Om flera energibolag är ägda av kommuner, hur blir det då med det större perspektivet kring hållbarhet, planeten och cirkulära affärsmodeller?

Vid ett bättre inomhusklimat är det bevisat att välmående och produktivitet ökar vilket då ger möjligheter för nationella vinster gällande bättre PISA-resultat. Mindre sjukskrivningar för anställda och till och med mindre sjukdomar, sjuka barn och lärare i skolor. Vilket i sin tur får ökad produktivitet i samhället i stort. För fastighetsbolag kan det också medföra att det går att anställa människor snabbare då allting blir mer digitalt och att lättare överföra kunskap mellan generationer av förvaltare via mer moderna teknikval. Där just dessa teknikval kan lägga grunden för digitala tvillingar som klarar av att inte bara hämta in information från människor utan även andra system.

Vi har börjat använda BIM och IFC-filer i projektet för att bygga grunden för framtida digitala tvillingar och som kollaborationsplattform i projektet. Vi märkte att vi inte kunde vänta på offerter eller långa ledtider så vi tog fram IFC-filer från relationshandlingar på en vecka. Vilket visade sig vara 6 gånger snabbare än praxis och även till ett pris som låg långt under de offerter som vi kunde få in. Ingen av oss hade gjort det här innan och den som var representant från fastighetsägaren, samt energispecialisten hade aldrig ens sett ”BIM” i praktiken trots 30+ år i branschen. Vilket gjorde det ännu mer spännande och lärorikt när vi såg att det går att skapa så mycket värde på så kort tid.

Självklart skulle detta redan ha följt med fastigheten från början, där branschen har en lång väg att gå. Men det är värt att veta att det går att komma igång med existerande fastigheter också.

För vad är den egentliga kostnaden för att inte komma igång direkt? Att vänta med de ofantliga nyttor som vi behöver skapa på kort tid? Om det går att göra samma saker, till billigare peng, med digitala affärsmodeller och digitala operativa modeller, är vi inte skyldiga att göra det? Det är intressant att tänka på vad det skulle göra för branschen om insteget mot digitala tvillingar skulle vara mer automatiserat och tillgängligt än vad det verkar vara idag. Där BIM skulle kunna få liv för evigt och bringa värde för hela livscykeln. Oavsett om det är nybyggnation eller om det är existerande fastigheter som gäller.

Hur kommer vi igång, kommer vidare och lyckas med digitalisering?

En aspekt av projektet Diaccess är att lösningen som ska tas fram ska gå mot att bli kommersialiserbar. Betyder det ett enbart fokus på totalpris och eventuella prismodeller? Eller ska vi även försöka förstå vilka andra nyttor vi kan hitta för samhället i stort?

• Nyttorna är många, men hur går de in i domänöverskridande affärsmodeller?
• Går det att skapa monetära vinningar för alla inblandade eller kommer någon/några aktörer att behöva offras för att vi ska få till ett mer hållbart samhälle?

Vi märker i teamet att vi kan samarbeta mycket lättare med dels varandra men framförallt att även snabbare få med andra när vi kan beskriva den verklighet som vi innoverar med på ett sätt som alla förstår. Kan vi även fortsätta att addera data och information till den verklighet som vi redan befinner oss i från flera olika områden har vi då en god möjlighet att gå från enbart silo-beteende till ett mer livscykelstänkande. Där den digitala tvillingen blir uppdaterad kontinuerligt från dess omgivning som både innefattar människor och även ifrån system inom olika domäner. Där den digitala tvillingen blir en naturlig kunskapsbärare för all framtid.

Gå ur medlemskapet i Status Quo-gruppen

Allt detta är möjligt och det skulle medföra ofantliga nyttor för kommuner, städer, och att underlätta för framtida AI-strategier på ett standardiserat sätt. Om vi använder mer modern teknik, som en dag kommer bli det vedertagna, då vet vi att vi åtminstone har större sannolikhet att nå längre än om vi använder den teknik som tagit oss dit vi är idag.

Om vi inte ändrar något, så kommer ingenting ändras. Men vem vill egentligen ändra sig i den här branschen? Vilka kan ändra sig? Kommer det bli några smarta fastigheter?

För att det skall hända, behövs det både smarta och modiga människor som vågar utmana status quo. Stort tack till NODA Intelligent systems som är med i projektet och även till Vöfab, GodaHus och Växjö Kommun och alla andra inblandade i Diaccess som vill innovera på ett framtidssäkert sätt.

För om vi inte använder oss av mer moderna verktyg, hur annars kan vi få agilitet i trögrörliga system och veta mer om hur beslut påverkar oss innan vi tar dem?

Det är spännande möjligheter och utmaningar som vi har framför oss. Där vi inte endast behöver ha människan i fokus utan även planeten och att kunna lösa utmaningar på ett skalbart sätt.

Nicolas Waern, vd och grundare för WINNIIO AB

Bloggartikeln är skriven vid uppstart av den gemensamma utvecklingsfasen parterna emellan. Vill du fortsätta följa hur det går i utvecklingen av Smarta värmesystem? Följ Diaccessbloggen, genom den håller vi dig uppdaterad.