Blir det halt idag?
Det här blogginlägget är skrivet av gästförfattare Emil Danielsson från företaget Klimator AB. Det är det bolaget som fick tilldelningsbeslut för utmaningen om smart snöröjning och halkbekämpning.
Tänk dig, det är tidig morgon i Växjö. Människor är på väg åt olika håll. Till jobbet. På semester. Till en släkting. Senaste dygnet har varit kallt och nyheterna varnar för fläckvis halka. Entreprenörerna har kämpat under natten med saltning och plogning för att göra vägen säker. Kör försiktigt idag ropar familjen från frukostbordet!
Klimator har under 30 år forskat kring och utvecklat modeller som förutser var och när det blir halt på vägen. Idag används företagets data av både bilindustri och vinterentreprenörer som har i uppdrag att bekämpa väghalka. Genom att kombinera lokala förutsättningar kring topografi där vattendrag, berg, skuggor från träd med realtidsdata från entreprenörernas åtgärder, väderstationer, uppkopplade bilar, och IOT-sensorer skapar Klimator en högupplöst väglagsprognos.
Vår kunskap bygger dels på vägens status kombinerat med lokala förutsättningar som finns på en plats. Även om det bara skiljer någon mil mellan två olika platser så kan en sträcka bli hal och den andra inte.
Ett exempel. Du väljer cykeln till jobbet och trampar ivrigt utmed Växjösjön en tidig vintermorgon. Du startar vid simhallen och cyklar söderut. Både cykeln och cykelvägen känns kanon. Torr och fin asfalt ger bra förutsättningar för både hastighet och en säker framfart. Du närmar dig norra delen av sjön där cykelvägen viker av in i skogen och rundar vattnet västerut. Plötsligt släpper ett av hjulen och vägen är både kall och väldigt hal.
Träden skymmer helt enkelt vägen och värms inte upp på samma sätt som vägen från simhallen i rakt norr – södergående cykelväg. Det kan skilja så mycket som 5-6 grader i yttemperaturen på vägen i beskuggade områden om man jämför med vägar där solen obehindrat kan komma åt och värma upp.
Solinstrålining är bara ett exempel på ett 50- tal faktorer som våra algoritmer använder för att beräkna en väglagsprognos för en specifik vägsträcka. Andra exempel kan vara molnighet, nederbörd, yttemperatur, luftfuktighet, salt och plogåtgärder.
Från smarta städer till smarta invånare
I vår bransch pratas det mycket om smarta städer och uppkopplade medborgare. Diskussionen handlar mycket om hur nya teknologier och innovationer utvecklar stadens förmåga till löpande förbättringar. Vårt perspektiv kretsar mycket kring beteendeförändringar som både bygger på teknologier men främst invånarnas vilja och förmåga att omsätta teknologiernas alla möjligheter till praktisk handling.
Ett mycket bra exempel är innovationsresan vi gör tillsammans i Växjö. Högupplöst prognosdata hjälper Växjö kommun att underhålla bil- och cykelväg på ett effektivare sätt. Konsumenterna får omedvetet en bättre väg till lägre kostnader och en minskad miljöpåverkan. Men vad händer om vi involverar bilisten och cyklisten i ekosystemet som en viktig bidragsgivare med tillgång till information via olika källor som appar, smarta cykelhjälmar, digitala hastighetsskyltar, navigationssystem eller olika nyhetskällor?
Där kunskapen ökar förändras också beteendet hos olika grupper. Precis som digitala mötesrum har vuxit under pandemin kommer respekten för olika vädertyper öka med större tillgång till smarta system för väderdata.
Det är då vi verkligen börjar bli ett smart samhälle med smarta medborgare som samspelar och kraftfullt bidrar till omställning som gynnar en hållbar miljö, minskade kommunala kostnader, bättre arbetsmiljö. Vi hjälps åt tack vare nya teknologier där informationen delas av många samtidigt.
Och den resan har bara börjat. Och den startar i Växjö.
Emil Danielsson, Head of Winter Maintenance på Klimator