Observera att denna nyhet är äldre än 10 månader och att innehållet därför kan vara inaktuellt.

Ett bra resultat för Växjös digitala labb

Omkring hälften av de IT-traineer som har haft en traineeanställning har fortsatt till arbete i Växjös IT-sektor.

Oscar Lönnerheden sitter på en svart kontorsstol på ett kontor. I bakgrunden syns en dator och flera datorskärmar. Han har vit tröja och svarta byxor.

Oscar Lönnerheden, ansvarig för Diaccess digitala labb.

Genom projektet Diaccess har Växjö kommun i samarbete med Wexnet och Dizparc drivit ett digitalt labb. Där har personer med IT-bakgrund som stått utanför arbetsmarknaden rekryterats till en sex månaders traineeanställning. Totalt har 20 traineer haft en anställning. Det har exempelvis varit nyexaminerade studenter från Linneuniversitetet och utländsk IT-expertis. Gemensamt för båda grupperna är att de saknat arbetsmarknadserfarenhet. I labbet har traineerna med kvalificerad ledning fått utveckla digitala prototyper, samtidigt som de skapat kontakter till regionens IT-sektor.

Målsättningen för labbet har varit tvådelad. Ett mål har varit verksamhetsnytta till kommunens förvaltningar och medarbetare, genom att utveckla digitala prototyper som ett tidigt test av nya idéer. Det andra målet har varit att hjälpa personer utan arbetserfarenhet ut till anställning.

Nu går Diaccess projektet mot sitt slut och vi passar på att fråga Oscar Lönnerheden, som varit ansvarig för labbet, hur det varit.

Oscar, vad tycker du själv har varit det digitala labbets viktigaste funktion. Vad har tillfört mest värde?

- Jag skulle vilja säga verksamhetsnytta till förvaltningarna genom att vi byggt prototyper. Det har vi levererat till viss del, men det skulle kunnat ske i än högre utsträckning. Vi hade önskat att vi fått in fler idéer och utvecklingsönskemål från förvaltningarnas medarbetare att arbeta med. Istället har projektet fått jaga in uppdrag och satt igång egna idéer. Så utifrån det skulle jag istället säga att det största värdet har varit att ge traineerna den erfarenhet som krävs för att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Har det varit svårt att kombinera de två målsättningarna om 1) att skapa verksamhetsnytta genom prototyper och 2) hjälpa IT-traineer in på arbetsmarknaden?

- Båda målsättningarna är bra. Svårigheten i att kombinera dem har i så fall varit planeringen, då det är svårt att veta IT-traineernas kompetens på förhand. Traineernas har rekryterats i fem omgångar, med fyra traineer i varje omgång, och de har haft sin praktik under sex månader. Det är klart att en kontinuitet, med samma personer över längre tid, förenklar planeringen och kan skapa bättre förutsättningar för att leverera större verksamhetsnytta.

Nu går projektet mot sitt slut och därmed avslutas det digitala labbet också. Om du hade fått göra om det igen, vad hade du gjort annorlunda då?

- Jag skulle förlängt traineeperioden från sex månader till upp mot ett år. Dels för att ge mer erfarenhet till traineerna och dels för att förbättra kontinuiteten mot verksamheten. Med en längre period vet man vilken kompetens som finns tillgänglig och kan planera för prototyper utifrån det. Eventuellt skulle jag också låta rekryteringscyklerna mer överlappa varandra, för att inte bli av med alla traineer på samma gång och då tappa fart i utvecklingen. Det skulle också vara viktigt att komma närmre förvaltningarna och få in fler utvecklingsönskemål att arbeta med. Samarbetet med extern expertis har fungerat väldigt bra, både med Dizparc och Wexnet, så det skulle absolut vara viktigt framåt också.

Vad har traineerna fått med sig från det digitala labbet?

- Det största värdet för dem är praktisk erfarenhet och inte minst en referens, någon som kan gå i god för deras kompetens. Utöver praktisk erfarenhet av kodning och olika programmeringsspråk har vi också förberett dem i intervjuträning och coachat i konsten att skriva cv och personligt brev.

Skulle du rekommendera Växjö kommun och andra kommuner att ha en funktion så som Digitala labbet?

- Ja verkligen. Det är klart att det kostar lite att driva labbet. Men att ha personer utanför arbetsmarknaden kostar också pengar och här har labbet fyllt ett viktigt uppdrag. Ett sådant här mellansteg behövs för många individer, sedan är frågan vem som skall driva det. Växjö som starkt IT-kluster skulle absolut gynnas av att någon bedriver ett digitalt labb med IT-traineer. Jag har flera företag som kontaktat mig som undrat över vilken kompetens som våra traineer kan erbjuda. Sedan är jag personligen väldigt mycket för att arbeta med utveckling utifrån slutanvändaren i centrum och att bygga protyper som man får känna på, innan man investerar allt för mycket pengar i utvecklingsprojekt. Så jag skulle säga att båda målsättningarna som labbet haft är bra och värdeskapande. Sedan kan man alltid göra allt bättre.

Intervjun med Oscar Lönnerheden är sammanfattad och skriven av Erika Bernstone.

Senast uppdaterad: 10 oktober 2022