Save the best for last

22 november - 12 januari 2020
Karin Karinson & Nachtlieder

En blå glaskula som ligger på en hög med jord

Karin Karinson

Om Save the best for last

I Save the best for last bygger Karin Karinson inverterade kryptor, tonsatta av blackmetalmusikern Nachtlieder. De ställer frågor om den materialitet vi omger oss med och är bundna till i livet och hur det förhåller sig till döden. Det är berättelsen om den döda men även berättelsen om de som är kvar och bär på minnet. Vad händer med materialet och dess betydelse? Är vi också stoff och var vi döda innan vi föddes?

Av jord är du kommen av jord ska du åter... I leran finns allt. Allt som hamnar i jorden mals ner till små partiklar som kallas LER. Ett sediment av livet. Lera är livet och döden. Lera är allt resonerar Karinson genom sitt materials olika cykler och skepnader. Från loppisfyndad porslinsfigur ner till råvaran. Vi är lera. Karins arbeten utgår ifrån att vi lever och är bundna till tingen, sakerna. Så länge vi lever. Graven blir de efterlevandes stilleben och altaret en plats att placera döden så den blir konkret.

Har det någon betydelse ifall man är levande eller död? Allt är en loop. Tänk dig en skön död. Du svävar. Din kropp ligger någonstans under dig. I änden av tunneln lyster ett behagligt ljus. Existentiell ensamhet. Det verkar som om din hjärna ger en sorts svanesång innan den tystnar för gott.

Nachtlieder har komponerat ett ljudverk till Save the best for last där hon tonsätter döden genom sitt musikaliska ursprung, black metal. Nachtlieder lånar även in gitarrskalor ifrån den klassiska indiska musiken där tonerna i skalan är helt utan dur och moll men uttrycker bestämda känslolägen som förknippas med sorg.

Hur gestaltar man med ljud något som förknippas med total tystnad? På dödsbädden släcks sinnena ner ett efter ett. När förmågan att kommunicera med omgivningen upphört, vad tror vi att den döende upplever? Nachtlieder tonsätter detta tillstånd av oro inför det okända, panik över att inte kunna röra sig, ångest över att känslan av tillhörighet till världen vittrar bort. En instabil gitarr, vilopuls växlat med krampartade hjärtslag. Förnimmelser av liv dränkta i brus. Men också vilan, lättnaden och friden.

Utställningen pågår till och med den 12 januari 2020 i Västra hallen.

Programpunkter

  • 11 dec Föreläsning: Den döda kroppen – en människa? Samtal om den döda kroppen kl 17.30 med vår husarkeolog Liv Nilsson Stutz samt begravningsrådgivaren och sångerskan Yvonne Tuvesson Rosenqvist från E. Nilssons begravningsbyrå. Vi bjuder på trösterika tilltugg.
  • 13 dec Lunchvisning i luciatid. Öppen visning med lussekaffe, kl. 12.30.
  • 8 jan Föreläsning: En hederlig begravning. Ritualernas betydelse i vårt möte med döden. Om dödens ritualer med vår husarkeolog Liv Nilsson Stutz . Guidad minnesceremoni och trumresa med konstnären Hillebil Andersson. Vi bjuder på något värmande att dricka och lättare tilltugg, kl. 17.30.
  • Ritual för döden och de döda: Välkommen in på en stunds eftertanke. Varje dag, vänligen se öppettider.
  • Frukostvisning: Döden kommer med kaffe och frukostmacka. 30 november & 4 januari kl. 10.
  • Öppet målerilabb: Behöver du tid till eftertanke eller tankar om efterliv? Välkommen in och måla i vårt konstlabb den 22, 27, 28 & 29 december, för alla åldrar. Vänligen se öppettider.
  • Lördagslabb: från 6 år och uppåt, varje lördag kl. 13-15. Ingen föranmälan, kom vid utsatt tid. Sista tillfället för hösten är 14/12.
  • Öppen kroki: för alla åldrar, erfaren som oerfaren. 50 kr tillfälle, ingen föranmälan. Kl. 19-21 varannan onsdag, jämna veckortill och med 11/12.
    *Fritt inträde om inget annat anges

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 11 november 2019
Se och göra