Kommunalt avlopp

Om du bor i en stad eller tätort är din fastighet oftast ansluten till det kommunala VA-ledningsnätet. Det betyder att kommunen levererar dricksvatten hem till din bostad och sedan tar hand om ditt smutsiga avloppsvatten och renar det.

När du spolar på toaletten har vattnet en lång väg att transporteras innan det renas. Från avloppsledningarna i ditt hus rinner vattnet vidare ut i större markledningar där avloppsvatten från många hushåll blandas. Ibland kan vattnet behöva pumpas för att kunna rinna vidare och det sker med tryckledningar och pumpstationer. Så småningom når det smutsiga avloppsvattnet avloppsreningsverket där det sedan renas innan det kan lämnas tillbaka till närmaste vattendrag.

I Växjö kommun har vi totalt cirka 50 mil avloppsledningar. Vattnet leds till tolv avloppsreningsverk av varierande storlek. Där renas varje dygn cirka 25 000 kubikmeter avloppsvatten från de hushåll och företag som är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Det är en volym som motsvarar cirka 100 000 badkar avloppsvatten per dygn.

Alla avloppsreningsverk har samma funktion, att rena vattnet, men de kan vara lite olika utformade. Avloppsvattnet kommer till reningsverket från hushåll och industrier via ledningar och pumpstationer och renas sedan i fyra steg. Här är en enkel beskrivning av hur ett avloppsreningsverk fungerar.

Mekanisk rening

Inne på avloppsreningsverket silas större föremål och partiklar bort i fina galler. Det kan vara allt från toapapper till tamponger, tops, bindor, godispapper och bomull. Sedan passerar vattnet ett sandfång. Där sjunker andra tunga partiklar som t.ex. sand, grus och kaffesump till botten.

Biologisk rening

Här bryts det organiska materialet och även kväve ner av mikroorganismer, främst med hjälp av bakterier. För att kunna arbeta bra behöver mikroorganismerna syre och därför tillförs luft.

Därefter pumpas vattnet till sedimenteringsbassänger. Där är vattnet lugnt och stilla så att mikroorganismerna sakta hinner sjunka ner till botten. En del av mikroorganismerna pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna, medan överskottet (som nu kallas slam) pumpas ut ur reningsprocessen till en särskild slambehandlingsdel.

På vissa reningsverk kan även kvävet renas bort i det biologiska steget. I Växjö kommun finns särskild kväverening på reningsverket Sundet i Växjö. Genom att vattnet förs mellan olika bassänger, vissa med syre och andra bassänger utan syre, skapas trivsamma miljöer för olika sorters mikroorganismer. Dessa mikroorganismer kan omvandla kvävet i vattnet till gasform som går upp i luften. Luften består naturligt till stor del av kväve så det lilla extra från avloppsreningsverken skadar inte oss eller naturen.

Kemisk rening

Här tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor. I Växjö kommun används främst järnsulfat, järnklorid och aluminiumklorid. Kemikalien binder näringsämnet fosfor till sig och klumpar ihop sig i så kallade flockar som, som sjunker till botten av bassängen. Slammet skrapas ihop och pumpas sedan till en särskild slambehandlingsdel.

Filtrering

Här tas det slam och de partiklar som inte hunnit sjunka ner till botten i sedimenteringsbassängerna bort. Vattnet filtreras igenom en tjock sandbädd och de partiklar som finns kvar i vattnet fastnar då på sandkornen.

Utmaningar

Vi står inför ett antal utmaningar i samhället; klimatet förändras, vi använder allt fler kemikalier i vår vardag, och våra ledningar och reningsverk behöver rustas upp. För ledningarna ansvarar kommunen. Men för det som hamnar i avloppet ansvarar vi alla. Privathushållen står idag för en stor påverkan på vårt vattensystem.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 10 januari 2019
Bygga och bo