Kommunalt avlopp

Om du bor i en stad eller tätort är din fastighet oftast ansluten till kommunala VA-ledningar. Då är det kommunen som levererar dricksvatten hem till din bostad och tar hand om ditt smutsiga avloppsvatten och renar det.

När du spolar på toaletten har vattnet en lång väg att transporteras innan det renas. Från avloppet i ditt hus rinner vattnet vidare ut i större markledningar. Där blandas avloppsvatten från många hushåll. Ibland kan vattnet behöva pumpas för att kunna rinna vidare. Det sker med tryckledningar och pumpstationer. Så småningom når det smutsiga avloppsvattnet reningsverket. Där renas vattnet innan det kan lämnas tillbaka till närmaste vattendrag.

Tolv avloppsreningsverk

I Växjö kommun har vi totalt cirka 50 mil ledningar och tolv avloppsverk av varierande storlek. Där renar vi cirka 25 000 kubikmeter avloppsvatten varje dygn. Det motsvarar cirka 100 000 badkar vatten. Avloppsvattnet kommer från de hushåll och företag som är anslutna till de kommunala ledningarna.

  • Berg
  • Bramstorp
  • Braås
  • Dädesjö
  • Ingelstad
  • Lammhult
  • Rottne
  • Växjö Sundet
  • Tävelsås
  • Vederslöv
  • Åby
  • Åryd

Alla avloppsverk har samma funktion, att rena vattnet, men de kan vara lite olika utformade. Från hushåll och industrier kommer avloppsvattnet till reningsverket via ledningar och pumpstationer. Vattnet renas sedan i fyra steg. Här är en kort beskrivning av hur ett avloppsreningsverk fungerar.

Mekanisk rening

Inne på avloppsverket silas större föremål och partiklar bort i fina galler. Det är till exempel tamponger, tops, bindor, godispapper och bomull. Sedan passerar vattnet genom ett så kallat sandfång. Där sjunker tunga partiklar som sand, grus och kaffesump ner till botten.

Biologisk rening

Här bryts det organiska materialet och även kväve ner av med hjälp av mycket små organismer, främst bakterier. För att kunna arbeta bra behöver de organismerna syre och därför tillförs luft.

Därefter pumpas vattnet till bassänger där vattnet är lugnt och stilla så att mikroorganismerna sakta hinner sjunka ner till botten. En del av mikroorganismerna pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna. Överskottet, som nu kallas slam, pumpas vidare till särskild behandling.

På vissa reningsverk kan även kvävet renas bort i det biologiska steget. I Växjö kommun finns särskild kväverening på reningsverket Sundet i Växjö. Genom att vattnet förs mellan olika bassänger, skapar vi trivsamma miljöer för olika sorters små organismer. Vissa bassänger har med syre och andra bassänger är utan syre. Organismerna kan omvandla kvävet i vattnet till en gas, som tas upp av luften. Luft består naturligt till stor del av kväve. Det lilla extra från avloppsverken skadar inte oss eller naturen.

Kemisk rening

Här tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor. Kemikalien binder näringsämnet fosfor till sig och klumpar ihop sig. Klumparna kallas flockar, och de sjunker sedan till botten av bassängen. Slammet skrapas ihop och pumpas sedan till särskild behandling.

Filtrering

Här tas det slam och de partiklar som inte hunnit sjunka ner till botten i bassängerna bort. Vattnet filtreras igenom en tjock sandbädd och de partiklar som finns kvar i vattnet fastnar då på sandkornen.

Utmaningar

Vi står inför ett antal utmaningar i samhället; klimatet förändras, vi använder allt fler kemikalier i vår vardag och våra ledningar och reningsverk behöver rustas upp. Privata hushåll står idag för en stor påverkan på vårt vattensystem. Det är kommunen som ansvarar för ledningarna. Men för det som hamnar i avloppet har alla invånare ett ansvarar.

Under 2019 och 2020 har Växjö kommun genomfört försök för att rena bort rester från läkemedel från avloppsvatten. Försöken har till stor del finansierats av Naturvårdsverket. Syftet med försöken har varit att kartlägga behovet av läkemedelsrening och att ta fram underlag för hur och var i processen ett sådant reningssteg kan sättas in.

Användning av läkemedel ökar i takt med att människor lever längre och nya läkemedel utvecklas. Den största mängden läkemedelsrester som kommer till reningsverket är via normal användning av mediciner. De mediciner som äts utsöndras via urinen och de som smörjs på huden tvättas av och hamnar i avloppsvattnet.

Under försöken på reningsverket Sundet i Växjö har vi undersökt:

  • Vilka läkemedelsrester, och hur stor mängd, som kommer till reningsverket.
  • Vilka läkemedelsrester som renas bort med dagens teknik på reningsverket och vad som följer med vattnet efter rening vidare ut i Norra Bergundasjön.
  • Vilken teknik som skulle passa bäst för att rena bort läkemedelsrester.

Ny reningsteknik för läkemedelsrester

Dagens reningsverk är inte utformade för att rena avloppsvatten från rester av läkemedel. Teknik för rening av läkemedelsrester är relativt nytt och det finns bara några enstaka anläggningar med sådan rening i Sverige. Det finns inte heller några lagkrav om rening av läkemedelsrester i Sverige.

De tekniker vi har testat i Växjö är:

  • nedbrytning med ozon
  • nedbrytning med ultraviolett ljus och väteperoxid
  • filtrering och adsorption med aktivt kol.

Under hösten 2020 har resultat från försöken redovisats till Naturvårdsverket och till Växjös politiker. Samtidigt pågår en större utredning för att ta ett helhetsgrepp om framtida avloppsrening i Växjö. Läkemedelsrening ingår som en del i den utredningen. Utredningen ska leda fram till ett förslag till strategi för framtida utbyggnad av avloppsrening, i det växande Växjö. Under våren 2021 ska Växjös politiker ta ställning till utredningens förslag.

Avloppsreningsverken

Varje år sammanställer vi en miljörapport för de olika avloppsverken. I den finns information bland annat om hur mycket avloppsvatten som renats och hur mycket som energi använts. Om du vill ta del av miljörapporterna kontakta VA-avdelningens miljöingenjör, 0470-410 00.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 1 oktober 2021
Bygga och bo