Byggnader, bebyggelse och kulturmiljöer

För att ta reda på om din byggnad har kulturvärden kan du kontrollera kommunens kartunderlag och planarkiv. Där framgår om byggnaden omfattas av q-bestämmelser eller andra skyddsbestämmelser. Q-bestämmelser gäller enskilda byggnader  och områden.  Bestämmelserna innebär att ändringar kan kräva bygglov och prövas av kommunen. Andra skyddsbestämmelser kan omfatta hela områden, trädgårdar eller miljöer och styr vad som får byggas, rivas eller ändras.

Du hittar detaljplanen och planmosaiken här

Planbestämmelser kan ange skydd, rivningsförbud eller krav på särskild varsamhet.

Bedöm byggnadens ålder och karaktär

Byggnader uppförda före 1920 och som har sin huvudsakliga karaktär bevarad är att betrakta som särskilt värdefulla.

Kolla om fastigheterna är inventerad

Kommunen har inventerat vissa fastighetsområden. Viktigt att tänka på att alla kulturvärden i kommunen är ännu inte inventerade eller uppdaterade.

Läs kulturmiljöprogammet Länk till annan webbplats.

Grupphusområden

Kommunen har många värdefulla grupphusområden. Dessa håller på att inventerats för att tydliggöra deras unika karaktärer, arkitekter, byggnadsår med mera. Du hittar mer om grupphusbebyggelse längre ner på sidan.

Detta är bara några exempel hur du kan ta reda på byggnaden eller området har höga kulturhistoriska värden. Kontakta oss gärna via e-tjänsten ovan om du har fler frågor eller osäker på ditt hus eller område.

Den som äger en byggnad med kulturvärden ska se till att dess karaktär inte går förlorad. Ändringar behöver anpassas till byggnadens utseende, material och arkitektur samt dess tekniska och historiska värden. Detta gäller även byggnader som inte är utpekade i bevarandeprogram eller detaljplan, eftersom inte hela kommunen är inventerad än.

Läs mer om varsamhet och underhåll av byggnader i plan och bygglagen Länk till annan webbplats.

Läs mer om bebyggelsens kulturvärden hos Boverket Länk till annan webbplats.

I områden med höga kulturhistoriska värden kan fler åtgärder kräva bygglov än normalt. Det kan handla om allt från fasadändringar till rivning eller nya anläggningar. Varje ärende bedöms individuellt, och även en byggnad som inte är inventerad kan ändå vara värdefull. Därför är det viktigt att fråga kommunen om du är osäker.

Växjö kommun arbetar löpande med att identifiera värdefulla byggnader och miljöer, men varje ärende behöver bedömas individuellt utifrån platsens och byggnadens förutsättningar. Det är därav viktigt att tänka på att även om huset inte är inventerad eller utpekat så kan den fortfarande vara värdefull inom kulturmiljö. Ni kan alltid kontakta oss på Växjö kommun om ni har frågor.

Lovplikt betyder att en åtgärd kräver tillstånd från kommunen innan du får börja. Bygglov är ett sådant tillstånd. Om en åtgärd är lovpliktig måste du alltså ansöka om bygglov (eller ibland rivningslov eller marklov) och få beslut innan du genomför förändringen.

I områden med höga kulturhistoriska värden kan det finnas utökad lovplikt. Det innebär att fler åtgärder än normalt kräver bygglov, till exempel ändringar av fasad, rivning eller nya anläggningar..

Inom kulturmiljöer gäller samma grundregler som i övriga kommunen, men vissa åtgärder som annars är bygglovsbefriade kan bli lovpliktiga. Vid tillbyggnader, nybyggnation och uppförande anläggningar behöver utformningen anpassas till omgivningen. En tillbyggnad ska underordna sig huvudbyggnaden och får inte förändra dess karaktär, och nybyggnationer och anläggningar ska passa in i skala, proportioner, material och färgsättning.

Inom kulturmiljö gäller samma grundläggande regler för rivningslov/anmälan som i övriga delar av kommunen. Enligt plan- och bygglagen krävs rivningslov för att riva en byggnad eller del av en byggnad inom detaljplan.

Även utanför detaljplan kan rivningslov krävas. Detta gäller när byggnaden är av särskilt kulturhistoriskt värde. För andra typer av byggnader krävs det normalt rivningsanmälan.

Växjös historia speglas i stadens byggnader – från medeltida domkyrka till moderna kvarter. Med arkitekturkartan kan du utforska stadens utveckling till fots, direkt där du står. Kartan visar utvalda platser, byggnader, stilar och personer kopplade till Växjös stadsmiljö – då och nu.

Växjös arkiktekturkarta Länk till annan webbplats.

I två skrifter presenteras ett urval av hus och miljöer i Växjö och dess omgivning. Urvalet är framtaget av en arbetsgrupp inom Växjöarkitekterna och målet är att lyfta fram de goda exempel på arkitektur och miljöskapande för att öka intresset för stadens miljö och för betydelsen av god arkitektur.

Växjöarkitekter ser på arkitektur i Växjö, 1992 pdf, 4 MB, öppnas i nytt fönster.

Växjöarkitekter ser på arkitektur i Växjö, med nya ögon, 2012 pdf, 6 MB, öppnas i nytt fönster.

Våra kulturmiljöer förändras kontinuerligt och vad som anses vara en värdefull kulturmiljö ändras i hög takt. Enligt PBL ska man hantera alla byggnader varsamt och om en byggnad är särskilt värdefull får den inte förvanskas. Det gäller även om den inte är skyddad i någon detaljplan eller om det handlar om en åtgärd som inte är bygglovspliktig.

PBL 8 kap. 13 § – Förvanskningsförbudet

Denna bestämmelse innebär att byggnader och miljöer som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Det gäller även vissa anläggningar, bebyggelseområden, tomter och allmänna platser som omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser.

En byggnad anses särskilt värdefull om den exempelvis:

• tydliggör tidigare samhällsförhållanden eller byggtraditioner
• representerar viktiga arkitektoniska ideal
• har varit betydelsefull för ortens historia eller identitet
• ingår i en miljö där helheten har höga kulturvärden

Förbudet innebär inte ett totalt ändringsförbud, men alla åtgärder måste utföras så att byggnadens kulturvärden inte skadas eller går förlorade.

PBL 8 kap. 17 § – Varsamhetskravet

Varsamhetskravet gäller alla byggnader, oavsett om de är utpekade som särskilt värdefulla eller inte.

Vid ändring eller flyttning av en byggnad ska åtgärderna alltid utföras varsamt. Det innebär att hänsyn ska tas till byggnadens:

• karaktärsdrag
• tekniska och historiska värden
• kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter
• konstnärliga egenskaper

Varsamhetskravet handlar både om vad man gör och hur man gör det. Även mindre förändringar ska utföras så att byggnadens identitet och kvaliteter bevaras. Även interiöra detaljer, som kakelugnar, snickerier och andra ursprungliga element, omfattas ofta av varsamhetsprincipen.

Kulturmiljölagen anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen, som hanteras av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Länsstyrelserna, innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

I kulturmiljölagen står det att "det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas."

Enligt Miljöbalken ska områden som är av riksintresse väljas ut.

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kronobergs län Länk till annan webbplats.

Kulturmiljöprogram för länet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kan besluta att en byggnad eller ett bebyggelseområde ska klassas som byggnadsminne.

• Elin Wägners Lilla Björka Länk till annan webbplats.
• Gårdsby säteri Länk till annan webbplats.
• Skälsnäs ryttmästarboställe Länk till annan webbplats.
• Lilla Gunnarbo Länk till annan webbplats.
• Karolinerhuset – gamla gymnasiet Länk till annan webbplats.
• Jätsbergs herrgård Länk till annan webbplats.
• Logehuset i Drev Länk till annan webbplats.
• Ordenshuset Asa Thor Länk till annan webbplats.
• Gamla domprostgården Länk till annan webbplats.
• Smålands museum Länk till annan webbplats.
• Televerkets hus Länk till annan webbplats.
• Växjö teater Länk till annan webbplats.
• Åry herrgård Länk till annan webbplats.

För att skydda värdefulla kulturmiljöer finns lagstiftning på flera nivåer. På kommunal nivå hanteras kulturmiljöerna i Plan- och bygglagen (PBL). När man vidtar en åtgärd av en byggnad ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Det finns också krav på att särskilt värdefulla byggnader inte får förvanskas.

I kommunens översiktsplan finns kulturmiljöerna presenterade. De bygger till stor del på de kulturmiljöprogram som utarbetats för landsbygden och för Växjö centrum.

Kulturmiljöprogram för landsbygden i Växjö kommun pdf, 45 MB.

Fördjupad översiktsplan: Bevara och förnya i Växjö centrum pdf, 8 MB, öppnas i nytt fönster.

Enskilda byggnader kan ha skydd i en detaljplan, oftast genom en q-märkning med tilläggstext, till exempel att byggnaden inte får förvanskas exteriört.

Våra kulturmiljöer förändras kontinuerligt och vad som anses vara en värdefull kulturmiljö ändras i hög takt. Enligt PBL ska man hantera alla byggnader varsamt och om en byggnad är särskilt värdefull får den inte förvanskas. Det gäller även om den inte är skyddad i någon detaljplan eller om det handlar om en åtgärd som inte är bygglovspliktig.

Om åtgärden berör mark kan tillstånd behövas enligt Kulturmiljölagen (KML), särskilt om fornlämningar finns i området.
Kommunen ska informera när andra tillstånd eller utredningar kan krävas, t.ex. arkeologisk förundersökning. Det är dock Länsstyrelsen som fattar beslut om detta.

Här kan du söka efter fornlämningar via en karta Länk till annan webbplats.

Läs mer om fornlämningar och fornfynd | Länsstyrelsen Kronoberg Länk till annan webbplats.