Vallhagen område B
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i Vallhagen område B. Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar.
Byggnadsår: 1970–1971
Arkitekt: Bent Jörgen Jörgensen
Bebyggelse: Kedjehus
Antal: 56 enplansvillor med inredd vind
Gator: Sågvägen, Yxhammarsvägen, Stockvedsvägen, Virkesvägen, Törevägen, Kolarvägen och Hyggesvägen
Kvarter: Milan, Hygget, Avlägget, Tjärdalen, Brosslaren, Forsmästaren, Kolaren och Huggaren
Situationsplan: Visa på karta
Länk till annan webbplats.
Det började som jordbruksmark…
Långt in på 1900-talet bestod Teleborg av skog, åkermark och torp. År 1964 köpte Växjö stad Teleborgs gods av dåvarande ägaren Fredrik Bonde (Knutsson 2012). Befolkningen växte allt mer och kommunen ville tillgodose det ökade behovet av bostäder. En projektgrupp sattes därför ihop för att planera exploateringen av Teleborgs bostadsområde med tillhörande närservice. Efter stadens hastiga expansion av bostadsområden var Växjö år 1970 den största staden i sydöstra Sverige (Larsson 1991)
Ursprunglig utformning
Tak: Sadeltak utan gavelsprång med eternitpannor i mörkbrun kulör
Fasad: Liggande träpanel i målad i säterbrun oljelasyr och gult halvstenstegel
Fönster: Fönsterband på båda långsidor bestående av enkla fönster utan spröjs, foder och fönsterluckor
Grund: Betongplatta
Garage: Stående brunlaserad träpanel, sarg av liggande träpanel och tak i papp
Ritning hustyp A, Växjö kommunarkiv
Ritning hustyp B, Växjö kommunarkiv
Utmärkande för denna bebyggelse
Kombinationen av trä och tegel som fasadmaterial är tidstypisk för 1960- och 1970-talen. Från början hade villorna långa fönsterband både på fram- och baksidan, vilket lär ha bidragit till ett generöst ljusinsläpp. Ett flertal tekniska nyheter introducerades i Vallhagen. Exempelvis fjärrvärme och centralantenn.
Villorna är placerade med långsidan mot gaturummet och uteplats i söderläge. Det gör att villorna på ena sidan gatan har uteplatsen mot gaturummet och de på andra sidan gatan har uteplatsen vänd mot baksidan.
Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet.
En del av husen har uteplatsen mot gatan
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Detta tack vare deras medverkan i Växjös expansion som framför allt ägde rum under miljonprogrammet mellan åren 1965–1974.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för området Vallhagen, baserat på inventeringen och byggnadsvärderingen lyder enligt följande:
För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.
Välj din fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas ursprungliga enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Vid fasadändring rekommenderas du att behålla kombinationen med trä och tegel på fasaden. Att putsa eller måla teglet är ett mindre bra exempel på förändringar på fasaden, eftersom den inte går att återställa till ursprung.
Behåll kombinationen av tegel och trä på fasaden
Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den befintliga arkitekturen.
Var varsam med förändringar mot framsidan
Att lägga till gavelsprång förändrar den ursprungliga arkitekturen avsevärt. Det kan dock vara praktiskt då det skyddar från vind och regn. I Växjö är det vanligt med villor utan gavelsprång medan det är mindre vanligt i resten av Sverige. Det gör Växjö unikt och är värt att värna om.
Var varsam med förändringar mot framsidan
Om du ska byta ut taket på din villa, välj ett vågprofilerat tak i mörk kulör. Om kulörerna är likartade bevaras villornas samhörighet.
Fönstren är i klassisk 1970-talsstil med enkla och raka former. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt, Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, välj fönster efter befintlig kulör och byggstil, det vill säga i trä med tunna karmar. Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer gör att villan ger ett gulligt intryck som inte passar arkitekturstilen.
Fönster med enkla och raka former.
Värna om garagets karaktär. Finns behovet att göra om garaget eller bygga carport utanför garaget, tänk då på att använda utformning, material och kulörer så att den befintliga byggstilen bevaras.
Garaget är sammanbyggt med bostadshuset
Höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och från gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra eller om bygglov behövs, kontakta gärna Växjö kommun och rådfråga.
Låga staket och buskage kan bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap
Sammanfattning
- Värna om gruppbebyggelsen som en helhet
- Behåll kombinationen av tegel och trä på fasaden
- Bevara husformen mot gatan
- Behåll den ursprungliga arkitekturen utan gavelsprång
- Behåll den mörka kulören på taket
- Välj träfönster med tunna karmar och utan spröjs, foder och fönsterluckor. Välj kulör lik ursprung
- Undvik att bygga höga plank eller staket mot gatan
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det rymmer bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken)
Arkitekturhistoriskt värde
Villorna har en tydlig koppling till den tidstypiska arkitekturen för 1970-talet. De är på ett plan med inredd vind och sadeltak och har en kombination av trä och tegel. Värdet förstärks av att de är arkitektritade.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Samhällshistoriskt värde
Området har ett värde för Växjös samhällshistoria då det är uppbyggt under miljonprogrammet från år 1965–1974, då Växjö genomgick stora stadsexpansioner.
Hur området upplevs
Många har bevarat husformen mot gatan. Det är däremot fler som har satt sin egen prägel med olika val av kulör på träpanelen.