Vallhagen område A
Tips och rekommendationer till dig som berörs av villorna i Vallhagen område A. Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att värna om den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar.
Byggnadsår: 1972–1973
Arkitekt: Mogens Barsöe och Ib Wibroe
Bebyggelse: Grupphusbebyggelse
Antal: 38 fristående enplansvillor med källare
Gator: Drivningsvägen, Nävervägen, Barkvägen, Röjningsvägen och Gallringsvägen
Kvarter: Bjälken, Propsen, Sparren, Stocken och Syllen
Situationsplan: Visa på karta
Länk till annan webbplats.
Det började som jordbruksmark…
Långt in på 1900-talet bestod Teleborg av skog, åkermark och torp. År 1964 köpte Växjö stad Teleborgs gods av dåvarande ägaren Fredrik Bonde (Knutsson 2012). Befolkningen växte allt mer och kommunen ville tillgodose det ökade behovet av bostäder. En projektgrupp sattes därför ihop för att planera exploateringen av Teleborgs bostadsområde med tillhörande närservice. Efter stadens hastiga expansion av bostadsområden var Växjö år 1970 den största staden i sydöstra Sverige (Larsson 1991).
Ursprunglig utformning
Tak: Papp
Fasad: Gult halvstenstegel i kombination med brunlaserad träpanel. Eternitplattor under fönstren vid entrén och vid uteplatsen
Fönster: Brunlaserade träfönster med tunn fönsterkarm
Grund: Kantförstyvad betongplatta
Garage: Vägg av gult halvstenstegel, plant tak med sarg av stående brunlaserad träpanel
Ritning, Växjö kommunarkiv
Utmärkande för denna bebyggelse
De platta taken var tidstypiska för 1970-talet, liksom kombinationen av tegel och trä i fasaden. Den smala, spontade träpanelen ger ett stilrent och avskalat uttryck. Detta i kombination med de funktionalistiska detaljerna ger ett effektfullt intryck. Mest utmärkande är den breda sargen som följer runt hela villan och skapar ett starkt arkitektoniskt uttryck i området.
Ett flertal tekniska nyheter introducerades i Vallhagen. Exempelvis fjärrvärme och centralantenn.
Villorna är placerade spegelvänt i gaturummet vilket ger alla uteplats i västerläge. I och med att villorna ligger i fastighetsgräns är det inte möjligt att passera sin villa där nästliggande granne har sin uteplats. Det gör att uteplatsen blir mer privat. Framför varje villa finns en förgårdsmark som ger distans till gatan och ger dig som fastighetsägare möjlighet att sätta din personliga prägel genom exempelvis grönska eller plattsättning ut mot gaturummet. Större trädgård finns intill uteplatsen samt på baksidan.
3. Det gula fasadteglet fortsätter i en mur som avskiljer uteplatsen från gatan
De danska arkitekterna
Under 1940- och 1950-talen kom fyra danska arkitekter till Växjö. De hade alla tagit examen vid akademin i Köpenhamn och sökte arbete i Sverige. Arkitekterna vid namn Bent Jörgen Jörgensen, Mogens Barsöe, Ib Wibroe och Jörgen Egmose har alla haft stor inverkan på Växjös arkitekturhistoria. Detta tack vare deras medverkan i både Växjös och Teleborgs expansion som framför allt ägde rum under miljonprogrammet mellan åren 1965–1974.
Förhållningssätt vid förändring av din villa
Villorna i ditt bostadsområde är unika. För att bevara den ursprungliga karaktären är det viktigt att du som är fastighetsägare lär känna din villa innan du gör förändringar. De rekommendationer som ges för området Vallhagen A, baserat på inventeringen och byggnadsvärderingen lyder enligt följande:
För att bevara områdets enhetliga uttryck kan ni fastighetsägare skapa en gemensam områdesförening - en förening där ni tillsammans ansvarar för arkitektur och karaktär i området och gör upp riktlinjer för förändringar av villorna. Dit kan du vända dig för tips och råd om kulör, material och tillvägagångssätt vid förändringar.
Välj din fasadkulör med varsamhet då kulörerna påverkar varandra och närliggande omgivning. Val av samma nyans skapar harmoni och bevarar villornas ursprungliga enhetlighet. Är du osäker på vilken kulör du ska använda och om du behöver söka bygglov, kontakta gärna Växjö kommun för vidare information.
Vid förändring av fasaden rekommenderas du att hålla dig till kombinationen av trä och tegel. Att putsa eller måla teglet är mindre bra exempel på fasadförändringar eftersom det inte går att återställa till ursprung.
Träpanel och gult tegel är utmärkande för området
Vid om- eller tillbyggnad, gör förändringar främst mot baksidan och var varsam vid förändringar på framsidan. Använd kulör och material i linje med det ursprungliga och följ den befintliga arkitekturen.
5. Var varsam vid förändringar mot framsidan
Sargen är den synliga delen av takkonstruktionen och vid ommålning påverkas enhetligheten i området. Vid byte av taket på din villa, välj kulör i linje med den ursprungliga. Om kulörerna är likartade bevaras villornas samhörighet. Bevara sargen likt ursprunget och välj kulör med varsamhet.
Fönstren är i klassisk 1970-talsstil med enkla och raka former. De är monterade i liv med fasadens panel men saknar foder. Se över originalfönstren och bevara dem i den mån det är möjligt, Om fönsterbyte ändå är nödvändigt, välj fönster efter befintlig kulör och byggstil, det vill säga i trä med tunna karmar och utan foder. Spröjs och fönsterluckor liksom dörrar med mycket dekorativa detaljer gör att villan ger ett gulligt intryck som inte passar arkitekturstilen.
Garaget bör bevaras likt ursprung. I annat fall, tänk på att använda utformning, material och kulör så att den befintliga byggstilen behålls.
6. Garaget är sammanbyggt med bostadshuset
Höga och täta plank eller staket kan göra att villorna känns avskärmade från varandra och från gatan. Glesare plank, staket eller buskage är att föredra. Lägre staket och buskage kan även bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap. Är du osäker på hur du ska göra, kontakta gärna Växjö kommun och rådfråga.
7. Lägre staket och buskage kan bidra till en känsla av god grannsämja och gemenskap
Sammanfattning
- Värna om gruppbebyggelsen som helhet
- Behåll kombinationen av tegel och trä på fasaden
- Behåll taksargen och dess mörka kulör
- Bevara husformen ut mot gatan
Kulturvärden
En enskild byggnad eller en hel miljö kan ha ett kulturvärde om det anses värdefullt ur kulturhistoriska, estetiska och sociala perspektiv. Det innefattar då bland annat tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Boverket- Plan- och bygglagen - Kunskapsbanken).
Arkitekturhistoriskt värde
Villorna har en unik utformning med den breda taksargen och andra funktionalistiska inslag med raka former och avskalad arkitektur. De är även tidstypiska i och med kombinationen av tegel och trä.
Arkitektoniskt värde
Bebyggelsen är enhetlig och området är grupphusbebyggt.
Samhällshistoriskt värde
Området har ett värde för Växjös samhällshistoria då det är uppbyggt under miljonprogrammet från år 1965–1974, då Växjö genomgick stora stadsexpansioner.
Hur området upplevs
Husformen är välbevarad i de flesta fall men många har satt sin egen prägel med olika val av kulör och fasadmaterial.